Uppväxling, förbi och iväg bär det!

Semestern är avslutad och arbetet längs ledningssträckan är åter i gång. Vi är något brunare, något mer utsövda och har mindre i resekassa (jag i alla fall..). Oavsett har nu maskinerna och bodarna surrat i tre veckor och vanan är tillbaka igen.

Nya spektakel är planerade för hösten. Av flera olika anledningar har projektet enbart haft en rörfront men nu ska det växlas upp och två rörgäng kommer att lägga rör utmed sträckan. Det betyder att vi kommer att lägga ungefär 1 000 meter rör per månad. Eftersom vi inte lägger strikt från A till B utan bygger från lågpunkter till höjdpunkter längs sträckan går det bra med flera gäng. Gängen jobbar däremot ofta i närheten av varandra av praktiska skäl.

2017-08-25 008

Nedlagda rör vid väg 113

 

Jag kan också flagga för att nu börjar nästa rörläggning under en större väg, denna gång är det väg 113. Rören är lagda under den kommande förbiledning, byggandet har påbörjats och inom kort blir det en liten extrasväng på väg 113 medan vi lägger rören under vägen.

2017-08-25 002

Förbifarten av väg 113 är påbörjad

2017-08-25 005

Rören under förbifarten ligger på plats.
Snart kommer väg 113 förbiledas.

 

 

 

 

 

 

 

 

Yeps, nu kör vi hösten hörrni!

Betongstöd

Längs råvattenledning finns det knappt 60 stöd och de ska också få sin beskärda del i rampljuset. Jag tog Betong-Christer under armen för en skolning. Christer är byggledare för främst betongarbeten i Råvattenprojektet.

Stöden behövs för att uppta de krafter som uppkommer i rörböjarna av trycket från vattnet i ledningen. Ledningen behöver extra stöttning i böjarna som alltså resulterar i de 60 betongklumparna som är planerade längs ledningssträckan.

001

En gjuten betongplatta under vatten

Första steget mot ett stöd är att schakta upp ett hål, runt 5 meter djupt. Botten besiktigas för att stödet ska få bra stöd så att säga. Är marken mjuk? Finns berg eller knutor i backen? Allt ska rättas till!

Betong-Christer inspekterar betongplatta

Betong-Christer inspekterar betongplatta,
undertill syns även skyddsplattan.

Efter att grunden är säkerställd läggs en fiberduk med makadam ovanpå. Därpå gjuts skyddsbetong, även kallad grovbetong som är 5–7 cm. Det är som en arbetsplattform som underlättar arbetet och ger en bra grund. Som ni läser är grunden A och O.

 

 

 

 

Därefter börjar jobbet med själva stödet. På skyddsbetongen armeras den en meter tjocka bottenplattan. Därefter formas plattan, form och armering avsynas och sen kommer betongbilen och man kan gjuta bottenplattan. Det tar ungefär en vecka för bottenplattan att härdas och sedan sker ytterligare besiktning. Därefter är bottenplattan klar för återfyllning.

 

Rördelar och dess uppbyggnad i böjen.

Rördelar och dess uppbyggnad i böjen.

Efter dessa steg är rören välkomna! Själva ledningen vid stöden består av böjen och två kortrör även kallade tillpassningsrör som är två till tre meter långa. Dessa rör ansluter sedan till de vanliga rören. Böjen har sin logiska anledning, det är ju böjen som stöden byggs för och har vanligen 30 eller 22,5 graders böjning. Kortrören finns för att tillåta en liten eftergivning då små sättningar i marken kan ske.006

Till vänster: ett stöd redo för rörinstallation.
Till höger: ett stöd med installerad rördel som väntar på armering, formning och gjutning.

 

Efter montaget spänns rören fast i bockar som hjälper rören att ligga på plats och att de inte flyter upp vid gjutning. Ny armering och form, som också den avsynas, därefter är det klart för gjutning, denna gången runt rören. Därefter härdning och en sista besiktning.

 

011

Armerat och format stöd.
Snart ska gjutingen påbörjas.

014

Ett färdigt rör som genomgår
en sista inspektioninnan det försvinner
ner under jorden och marken återställs.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Efter flera gjutningstillfällen och besiktningar kommer till sist ett stöd på plats som förhoppningsvis gör sitt jobb i många år.

 

// Caroline Ingvar-Nilsson bitr. projektledare

Stegräknande, sol och efterbesiktning

Etapp 1 är en 6,5 km lång sträcka och är den delen som ligger mest norrut. Den 3 juni 2016 var det här vi lade första röret med pompa och ståt. I dagsläget är rören nedlagda och i det stora är återställningsarbetet avslutat för etappen. Det är en del av Skånes mer skogiga delar men har även lite åker och betesmark. Det är 16 fastighetsägare och 2 vägföreningar som påverkas av denna etapp.

IMG_5260

Återställt arbetsområde

Nästa steg är då att besiktiga etappen vilket nu har utförts med fastighetsägarna, vägföreningarna, lantmäteriet och representanter från projektet. Anledningen till besiktningen är för att kika på skador som uppkommit, potentiella problem som kan uppkomma, svara på fastighetsägarnas frågor, själva få en uppfattning om utfört arbete och att snacka lite skit; det är aldrig fel. Det skador som uppkommit ska ersättas, åtgärdas och/eller bedömas beroende på vilken typ det är.

Återställd stenmur och kvarlämnade arbetsvägar.

 

Rent praktiskt gick vi, hela gänget norrifrån och söderut med start på tidig förmiddag. Tacksamt kikade solen fram vid lunch och fortsatte skina på eftermiddagen så att vi kunde njuta av fint väder och en dag ute. God motion blev det också: en hel mil visade mobilernas hälso-appar som har stegräknare numera; då kunde man ju ha gott samvete den dagen i alla fall.

Ett gäng glada besiktningsmän stegräknandes

 

 

 

 

 

Besiktningen gick bra och många fastighetsägare var nöjda med återställningen vilket var roligt att höra. Jag ska vara ärlig; vägen hit har inte bara varit rak men den har sytts ihop. Så dagen avlutades med lite mer sträckt rygg för Peabs platschef och det med rätta.

 

// Caroline Ingvar-Nilsson bitr. projektledare

Vattenskyddsområde

En ledning som sträcker sig genom Skåne dryga 25 km säger sig själv få vissa områden som kräver lite mer av produktionen. Tex korsa vattendrag, tågbanor, vägar eller vattenskyddsområde; det finns mer än vad man kan tro. Vem har sagt att det ska vara enkelt? Alla vill ju ha ett utmanande jobb numera så det kanske passar ändå.vattenskyddsområde

Just nu korsas ett vattenskyddsområde. I området tas vatten till ett samhälle på cirka 300 personer. Viktigt är att ta höjd för detta och minimera risken att påverka vattnet både i kvalitet och kvantitet.

Flera åtgärder görs för detta. Dels hålls kontakt med vattenverket så att de är medvetna om att vi arbetar i området och att de kan varna om vattenmängden påverkas. För att hålla koll på vattenmängden grundvattenpumpas så lite som möjligt. Det som pumpas upp släpps ut så att det kan infiltrera och återgå till grundvatten igen. Och självklart tas kontakt med vattenverket om något ovanligt skulle ske.

Största risken att projektet ska påverka dricksvattnet till orten är risk för dieselspill. Det kan ske då projektet får påhälsning av personer som hjälper oss att upprätthålla bränslekonsumtionen; dieseltjuvar om vi ska tala klarspråk. Tyvärr finns problemet och självklart görs så mycket som möjligt för att de inte ska få chansen att stjäla. Dieselspill minimeras genom att maskinerna inte får stå inom vattenskyddsområde under natt och helger.

Utöver dessa åtgärder gjordes även en utredning innan byggstart om hur ledningsarbetet skulle kunna påverka vattentäkten. Det fanns en liten risk att vi skulle påverka, men inget som bedömdes utgöra fara. Lugna puckar med andra ord.

Snart är ledningsarbetet igenom vattenskyddsområdet och det hela har gått bra. Det finns fortfarande gott om vatten i kranen.

// Caroline Ingvar-Nilsson, bitr projektledare

Bland maskiner, fallande furor och glada hundar

Som skrivits i tidigare inlägg fick vi tillträde till etapp 2 precis innan jul. Först var det besiktning som utförs på plats och sen ska träden avverkas men det var brått; alla träd skulle ner innan sista mars. Det är för att fåglarna inte ska bygga bo i en fallande fura. Därefter ska arkeologerna kickas igång. Först kommer handhuggarna, därefter är det avverkning och sist kommer skotarna för att snygga upp, lägga ris och virke i högar och ordna upp efter trädfällningen.

2017-02-21 049

Handhuggarna ska främst siktröja. Helt enkelt ska snår, buskar och sly ned. Två handhuggare fanns längs ledningsdragningen med de magnifika smeknamnen Knoll och Tott…de är dock mycket mer seriösa än vad deras namn ger sken av. De är ute med röjsåg och motorsåg som främsta verktyg för att förenkla för nästkommande i ledet. Det är även deras uppgift att ta sig an de träd som är för stora för skördaren att fälla.

2017-03-31 033

Skördaren

2017-02-21 045

Skördaren

 

 

 

 

 

 

 

 

Nästa person i tur är skördaren, vi snackar trädfällaren. Björn Svensson sitter i hytten och är ägare av skogsmaskinerna. Skördaren fäller och utför så kallad aptering. Det som sker då är att trädet delas upp i olika delar för att få ut största möjliga ekonomiska vinning. Skördaren är en 1270D av märket John Deere, den fäller upp till 75 cm tjocka stammar och väger ca 19 ton. I en mogen skog med bra skördarmöjligheter kan en sådan maskin få ned ca 50 m3 i timmen.

2017-03-31 034

Gundvald och Steinar redo för en paus

 

Vid besök hos skördaren kikar två hundar ut ur hytten. Hundarna har de Beck-inspirerade namnen Gunvald och Steinar; de viftar förnöjt på svansen och hoppar glatt ut i skogen under pausen. Gunvald är en 10-årig Basset Petit och Steinar är en 9-månader strävhårig tax, det luktar jaktintresse tänkte jag. Javisst säger Björn glatt, rådjur är hundarnas fokus och Steinar är på upplärning. Angående namnen förnekar Björn Svensson att han skulle vara en Beck-fantast. Jag tvivlar starkt men låter det vara osagt.

20170308 019

Avverkade trädkronor som väntar
på att bli omhändertagna

Sist men inte minst kommer skotaren. Denna kör ut virket till väg/uppsamlingsplats och lägger virket i högar beroende på sortiment. Maskinen är en Elk av märket Ponsse, vilket fantastiskt namn för skogsmaskiner. Maskinen (älgen) har ca 14 ton lastförmåga.

/Bitr. Projektledare Caroline Ingvar-Nilsson

Vägstopp

Som nämnts tidigare så korsar vi  i projektet ett antal vägar, just nu är det väg 13 som är utsatt för vår rörläggning. Rören ska under vägen samtidigt som trafiken ska fortgå som vanligt. Men detta med att passera en större väg görs inte i en handvändning.

 

2017-05-05 016

Stopp på väg 13

Det kräver, bland annat, sitt administrativa arbete och det är Trafikverket som håller i klubban. Ett korsningstillstånd krävs för att ledningen ska få korsa vägen. Dels finns ett generellt korsningstillstånd som sökts för hela råvattenledningen och sedan krävs ytterligare ett för respektive väg. En trafikanordningsplan ska också ansökas och den behandlar hur förbifarten ska ske, vilka skyltar som ska användas, att den generella säkerheten är hög m.m.

Det finns dessutom flera olika sätt att göra det. En förbifart leder om trafiken på en provisorisk väg medan en omledning leder om på befintliga vägar. Vid väg 13 använder vi oss av en förbifart.

001beskuren

Skyltat enligt konstens alla regler.

Förbifarten förbereds genom att rörläggningen leds fram till väg 13. Därefter byggs förbifarten, ovan nedlagda rör och som en vanlig väg med samma egenskaper. Ordentliga skyddsavstånd används, ingen ska behöva jobba onödigt nära vägen. Sedan öppnas förbifarten och trafiken börjar att ledas om.

Ansvarig arbetsledare, Daniel Landhin berättar att det är viktigt att hålla isär asfalten på grund av föroreningsrisk. Förr i tiden (nej, allt var inte bättre förr) användes ett material i asfalten som orsakar föroreningar. Asfaltsprov skickas därmed på analys och är den okej återanvänds den gamla asfalten som krossmaterial eller som asfalt igen.

När rören är på plats kan återfyllningsarbetet påbörjas. Rören läggs under den befintliga vägkonstruktionen, rören ska alltså ligga under all massa som lagts på marken p.g.a. vägen. Vägen asfalteras därefter igen och ska sedan tryckbelastas. Det innebär att vägen testas så att den klarar trycket från trafiken igen.

Utmed vägar byggs ofta andra ledningar vilket då skulle korsa vår råvattenledning. För att förbygga problem i framtiden läggs grävskydd i dikeskanterna ovanför ledningen.

Förbifarten

Förbifarten

Rörläggningen är nu förbi väg 13

Rörläggningen är förbi väg 13

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

// Caroline Ingvar-Nilsson, bitr. projektledare

Rätt in i produktionen

Våra tre etapper är nu alla i helt olika faser där etapp 3 precis har gått rätt in i produktion. Betongstöd, rörläggning, arbetsvägar, omledning av vägar, rörupplag och rivning av hus.

Två betongstöd har påbörjats och några rör har lagts ned.

Betongstöden måste gjutas först för att kunna lägga ledningen, därmed arbetar betonglagen före rörläggningen. Betongstöden kräver fordon av tyngre slag och alltså behövs en tillfällig väg, en arbetsväg för att kunna anlägga betongstöden ute i markerna.

Omledning av väg står också för dörren. Etapp 3 går igenom ett öppet landskap med största delen jordbruk vilket innebär korsning av två större vägar.

Ett nytt rörupplag har precis invigts med nya rör från Polen. I samband med rörupplagen ska också manskapsbodar ställas upp så att fikan säkerställs och tjötet fortsätter; vem vinner allsvenskan i år?!

Vad som mer hänt är att ett hus rivits vilket är den enda byggnaden som låg pyrt till längs ledningen. Huset köptes av Sydvatten och är nu rivet.

/ Caroline Ingvar-Nilsson, bitr. projektledare

Återställning på första delen

Nu börjar första etappen av de tre etapperna bli hopsydd. Nu kvarstår en liten rörbit och sista stöden ska gjutas samman innan första delen rör är nedlagda. En av tre etapper och en femtedel av hela sträckan, framåt går det!

Återställning1

När rören väl ligger på plats och stöden är gjutna påbörjas återställningsarbetet. I dagsläget har vi kommit långt med återställningen på etapp 1. Daniel Cederholm, arbetsledare hos Peab, påpekar att viktigast är att hålla de löften som utfärdats gentemot fastighetsägarna. Och det är svårare än det låter då de kan vara både muntliga och skriftliga mellan flera olika inblandade parter, i olika forum och under olika tidpunkter. Det är klyschigt, men kommunikationen är en nyckel.

 

 

2017-02-21 032

Marken ska åter kunna brukas av fastighetsägaren men med några restriktioner. Sydvatten måste ha åtkomst till om (peppar, peppar ta i trä!!) en läcka i ledningen skulle uppstå. Därmed får ingen skog planteras ovan ledningen.matjord och alv

En annan viktig aspekt av återställningen är att de olika jordlagren ska hamna på rätt plats. Fel jord på fel plats resulterar i dålig produktion. Här snackar man matjord och alven. Matjord är översta jordlagret, fullt av göttiga och näringsrika ämnen, vilket är benämnt som A och O i bilden till höger. Alven ligger under matjorden och har dåligt med näringsämnen, benämnd som B i bilden. Alven är svårodlad och ska därmed hamna under matjorden igen.

Därefter är det diken, stenmurar och liknande som ska återställas. I möjligaste mån ska allt återställas till hur det var innan råvattenledningen drogs fram. Eftersom stenmurar oftast är biotopskyddade i jordbrukslandskap krävs särskilda åtgärder; vid korsning av stenmurar öppnas en så liten del av muren så möjligt. Stenmurar har ett kulturhistoriskt värde men även ett biologiskt värde. Växter och djur trivs extra bra i murarna när solen kikar fram och det är en vanlig övervintringsplats för ormar, ödlor, grodor och liknande djur.

Stenmur

Efter återställningsarbetet ska området nöjdhetsförklaras med fastighetsägare och andra berörda. Seeen kan jorden åter brukas som vanligt. Lite krux är det allt!

// Caroline Ingvar-Nilsson bitr. projektledare

Vattnet ska fram!

Råvattenledningen ska säkra tillgången av vatten till Skånes invånare i framtiden, öka redundansen och eventuellt göra det möjligt för fler kommuner att kunna ansluta sig framöver. Men alla personer i Sverige får inte kommunalt vatten utan en miljon privatpersoner och ungefär lika många fritidshus i Sverige har egen brunn enligt Sveriges Geologiska Undersökning. Lokalproducerat såattsäga!

034

Grundvattnet behöver pumpas undan
för att möjliggöra rörläggningen.

Grundvatten kan också vara ett problem, som när rör ska ner i marken. Därmed grundvattenpumpar vi i råvattenledningen. Pumpningen leder ju till lägre grundvatten, vilket i sin tur kan påverkar brunnarna i närheten. Vatten i samtliga brunnar och inte vatten i arbetsområdet är lite som att äta kakan och ha kvar den. Som ett brev på posten kom sinande brunnar i projektet.

För att i möjligaste mån ha koll på sinande brunnar upprättades ett grundvattensprogram innan projektstart.

Tillgång till vatten är en mänsklig rättighet och det är ju inget som vi vill frånta människor; därmed förser vi de utsatta fastighetsägarna med vatten. Två gånger i veckan fylls vattnet på av väl så rengjorda tankar. En gång i veckan tas dessutom vattenprover; en på den kemiska och en på den metalliska sammansättningen samt tre bakterieprover tas. En gång i månaden byts vattenpåsarna, allt för att säkra vattenkvaliteten. Vi vill ju inte både ta brunnsvattnet och sedan orsaka sjukdom på grund av dåligt vatten.

 

Rent tekniskt används en mycket klassisk och kär lösning: Bag-In-Box. Det vet vi ju alla vad det är för något! Det är alltså en en-kubik-meters stor låda som har en påse i sig, denna kopplas sedan till befintligt vattensystem på fastigheten. Tyvärr är det inte vin som kommer ur kranen utan vanligt vatten från Bolmen..

Påsen - the bag

Påsen – the bag

Lådan - the box

Lådan – the box

Bag-in-box i ett fint fodral.

Bag-in-box i ett fint fodral.

Påfyllning av bagen/påsen

Påfyllning av bagen/påsen

 

// Caroline Ingvar-Nilsson bitr. Projektledare

Ledningsrätt, besiktning och än mer besiktning.

Januari har till största del bestått av, utöver det dagliga arbetet, besiktningar och förberedelse inför besiktningar i flera olika former. Det blev mycket mackor med varm dryck, träffar med fastighetsägare och arrendatorer, ordentliga vädertåliga kläder och de dagar vi hade tur, sol på vinterbleka kinder.

Senaste tiden har handlat mycket om ledningsrätt inom projektet. Jag ska försöka ge er en förklaring om vad ledningsrätt är, jag hade ingen aning innan jag började på Sydvatten så någon annan person kan kanske vara i min tidigare, ack så oupplysta situation. För att vattnet ska kunna ledas mellan Äktaboden till Ringsjöholm behövs en ledning och den dras på någon annans mark för att kunna uppnå den nödvändiga sträckan. Ledningsrätt är alltså rätten till att få bygga denna ledning och den regleras av Lantmäteriet. En ledningsrätt gäller väldigt, väldigt länge, nämligen för all framtid (men kan avregistreras med hjälp av en förrättning). Mer information hittar ni givetvis på Lantmäteriets hemsida (https://www.lantmateriet.se/sv/Fastigheter/Andra-fastighet/Tillgang-till-annans-mark/Ledningsratt/) . Som jag skuttandes skrev om i förra inlägget har vi fått ledningsrätt för hela sträckan, tjipptjoho!

Trollspöt i action

Trollspöt i action

 

 

Efter att vi fått ledningsrätt sätts arbetsområdet upp. Det markeras med målade pinnar som visar inom vilket område Peab kommer att jobba. Det görs vanligen med mätinstrument, tex GPS-instrument där mottagning finns, av vissa även inofficiellt kallat trollspö. Ibland kan detta arbete bli jobbigt om skogen är alltför tät och inga tekniska prylar kan få mottagning. Ny och okunnig kallades jag in för att hjälpa till i de tätare delarna längs sträckan. Krypandes genom den tätaste skogen fick vi tillslut hela arbetsområdet markerat.

 

 

 

Nästa steg är en besiktning av sträckan tillsammans med markägarna, Lantmäteriet, Sydvatten och entreprenören. Två av tre etapper blev besiktigade i januari, vilket är närmare två mil. Uppdelat på tre dagar gick vi igenom fastighet för fastighet utmed ledningsrätten. Eftersom besiktningen utfördes i januari sattes klädernas och skornas vattenavstötande och värmande förmåga på prov; rätt ut i skog och mark, över diken och sumpmarker och längs den tänkta ledningen gick besiktningen.

Syftet med besiktningen var att dokumentera förhållandena på sträckan så att återställningen blir korrekt, att informera fastighetsägarna men även att fastighetsägarna och/eller brukaren ska kunna informera projektet om marken. Ingen känner marken som dess brukare!

En sista besiktning gjordes med arkeologerna. De hade vid tiden för besiktningen redan undersökt området på ledningsrätten från sina skrivbord. Förstudierna baseras på flygfoton, gamla texter och andra källor som kan vara av intresse för att hitta arkeologiska fynd. På besiktningen kikade de på om högen som såg ut som en kungagrav på flygfotot verkligen var en lämning från fornstora dagar eller om det kanske bara var en lämning från nutidens bönder.

/Caroline Ingvar-Nilsson, bitr projektledare.