Bland maskiner, fallande furor och glada hundar

Som skrivits i tidigare inlägg fick vi tillträde till etapp 2 precis innan jul. Först var det besiktning som utförs på plats och sen ska träden avverkas men det var brått; alla träd skulle ner innan sista mars. Det är för att fåglarna inte ska bygga bo i en fallande fura. Därefter ska arkeologerna kickas igång. Först kommer handhuggarna, därefter är det avverkning och sist kommer skotarna för att snygga upp, lägga ris och virke i högar och ordna upp efter trädfällningen.

2017-02-21 049

Handhuggarna ska främst siktröja. Helt enkelt ska snår, buskar och sly ned. Två handhuggare fanns längs ledningsdragningen med de magnifika smeknamnen Knoll och Tott…de är dock mycket mer seriösa än vad deras namn ger sken av. De är ute med röjsåg och motorsåg som främsta verktyg för att förenkla för nästkommande i ledet. Det är även deras uppgift att ta sig an de träd som är för stora för skördaren att fälla.

2017-03-31 033

Skördaren

2017-02-21 045

Skördaren

 

 

 

 

 

 

 

 

Nästa person i tur är skördaren, vi snackar trädfällaren. Björn Svensson sitter i hytten och är ägare av skogsmaskinerna. Skördaren fäller och utför så kallad aptering. Det som sker då är att trädet delas upp i olika delar för att få ut största möjliga ekonomiska vinning. Skördaren är en 1270D av märket John Deere, den fäller upp till 75 cm tjocka stammar och väger ca 19 ton. I en mogen skog med bra skördarmöjligheter kan en sådan maskin få ned ca 50 m3 i timmen.

2017-03-31 034

Gundvald och Steinar redo för en paus

 

Vid besök hos skördaren kikar två hundar ut ur hytten. Hundarna har de Beck-inspirerade namnen Gunvald och Steinar; de viftar förnöjt på svansen och hoppar glatt ut i skogen under pausen. Gunvald är en 10-årig Basset Petit och Steinar är en 9-månader strävhårig tax, det luktar jaktintresse tänkte jag. Javisst säger Björn glatt, rådjur är hundarnas fokus och Steinar är på upplärning. Angående namnen förnekar Björn Svensson att han skulle vara en Beck-fantast. Jag tvivlar starkt men låter det vara osagt.

20170308 019

Avverkade trädkronor som väntar
på att bli omhändertagna

Sist men inte minst kommer skotaren. Denna kör ut virket till väg/uppsamlingsplats och lägger virket i högar beroende på sortiment. Maskinen är en Elk av märket Ponsse, vilket fantastiskt namn för skogsmaskiner. Maskinen (älgen) har ca 14 ton lastförmåga.

/Bitr. Projektledare Caroline Ingvar-Nilsson

Vägstopp

Som nämnts tidigare så korsar vi  i projektet ett antal vägar, just nu är det väg 13 som är utsatt för vår rörläggning. Rören ska under vägen samtidigt som trafiken ska fortgå som vanligt. Men detta med att passera en större väg görs inte i en handvändning.

 

2017-05-05 016

Stopp på väg 13

Det kräver, bland annat, sitt administrativa arbete och det är Trafikverket som håller i klubban. Ett korsningstillstånd krävs för att ledningen ska få korsa vägen. Dels finns ett generellt korsningstillstånd som sökts för hela råvattenledningen och sedan krävs ytterligare ett för respektive väg. En trafikanordningsplan ska också ansökas och den behandlar hur förbifarten ska ske, vilka skyltar som ska användas, att den generella säkerheten är hög m.m.

Det finns dessutom flera olika sätt att göra det. En förbifart leder om trafiken på en provisorisk väg medan en omledning leder om på befintliga vägar. Vid väg 13 använder vi oss av en förbifart.

001beskuren

Skyltat enligt konstens alla regler.

Förbifarten förbereds genom att rörläggningen leds fram till väg 13. Därefter byggs förbifarten, ovan nedlagda rör och som en vanlig väg med samma egenskaper. Ordentliga skyddsavstånd används, ingen ska behöva jobba onödigt nära vägen. Sedan öppnas förbifarten och trafiken börjar att ledas om.

Ansvarig arbetsledare, Daniel Landhin berättar att det är viktigt att hålla isär asfalten på grund av föroreningsrisk. Förr i tiden (nej, allt var inte bättre förr) användes ett material i asfalten som orsakar föroreningar. Asfaltsprov skickas därmed på analys och är den okej återanvänds den gamla asfalten som krossmaterial eller som asfalt igen.

När rören är på plats kan återfyllningsarbetet påbörjas. Rören läggs under den befintliga vägkonstruktionen, rören ska alltså ligga under all massa som lagts på marken p.g.a. vägen. Vägen asfalteras därefter igen och ska sedan tryckbelastas. Det innebär att vägen testas så att den klarar trycket från trafiken igen.

Utmed vägar byggs ofta andra ledningar vilket då skulle korsa vår råvattenledning. För att förbygga problem i framtiden läggs grävskydd i dikeskanterna ovanför ledningen.

Förbifarten

Förbifarten

Rörläggningen är nu förbi väg 13

Rörläggningen är förbi väg 13

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

// Caroline Ingvar-Nilsson, bitr. projektledare

Rätt in i produktionen

Våra tre etapper är nu alla i helt olika faser där etapp 3 precis har gått rätt in i produktion. Betongstöd, rörläggning, arbetsvägar, omledning av vägar, rörupplag och rivning av hus.

Två betongstöd har påbörjats och några rör har lagts ned.

Betongstöden måste gjutas först för att kunna lägga ledningen, därmed arbetar betonglagen före rörläggningen. Betongstöden kräver fordon av tyngre slag och alltså behövs en tillfällig väg, en arbetsväg för att kunna anlägga betongstöden ute i markerna.

Omledning av väg står också för dörren. Etapp 3 går igenom ett öppet landskap med största delen jordbruk vilket innebär korsning av två större vägar.

Ett nytt rörupplag har precis invigts med nya rör från Polen. I samband med rörupplagen ska också manskapsbodar ställas upp så att fikan säkerställs och tjötet fortsätter; vem vinner allsvenskan i år?!

Vad som mer hänt är att ett hus rivits vilket är den enda byggnaden som låg pyrt till längs ledningen. Huset köptes av Sydvatten och är nu rivet.

/ Caroline Ingvar-Nilsson, bitr. projektledare

Återställning på första delen

Nu börjar första etappen av de tre etapperna bli hopsydd. Nu kvarstår en liten rörbit och sista stöden ska gjutas samman innan första delen rör är nedlagda. En av tre etapper och en femtedel av hela sträckan, framåt går det!

Återställning1

När rören väl ligger på plats och stöden är gjutna påbörjas återställningsarbetet. I dagsläget har vi kommit långt med återställningen på etapp 1. Daniel Cederholm, arbetsledare hos Peab, påpekar att viktigast är att hålla de löften som utfärdats gentemot fastighetsägarna. Och det är svårare än det låter då de kan vara både muntliga och skriftliga mellan flera olika inblandade parter, i olika forum och under olika tidpunkter. Det är klyschigt, men kommunikationen är en nyckel.

 

 

2017-02-21 032

Marken ska åter kunna brukas av fastighetsägaren men med några restriktioner. Sydvatten måste ha åtkomst till om (peppar, peppar ta i trä!!) en läcka i ledningen skulle uppstå. Därmed får ingen skog planteras ovan ledningen.matjord och alv

En annan viktig aspekt av återställningen är att de olika jordlagren ska hamna på rätt plats. Fel jord på fel plats resulterar i dålig produktion. Här snackar man matjord och alven. Matjord är översta jordlagret, fullt av göttiga och näringsrika ämnen, vilket är benämnt som A och O i bilden till höger. Alven ligger under matjorden och har dåligt med näringsämnen, benämnd som B i bilden. Alven är svårodlad och ska därmed hamna under matjorden igen.

Därefter är det diken, stenmurar och liknande som ska återställas. I möjligaste mån ska allt återställas till hur det var innan råvattenledningen drogs fram. Eftersom stenmurar oftast är biotopskyddade i jordbrukslandskap krävs särskilda åtgärder; vid korsning av stenmurar öppnas en så liten del av muren så möjligt. Stenmurar har ett kulturhistoriskt värde men även ett biologiskt värde. Växter och djur trivs extra bra i murarna när solen kikar fram och det är en vanlig övervintringsplats för ormar, ödlor, grodor och liknande djur.

Stenmur

Efter återställningsarbetet ska området nöjdhetsförklaras med fastighetsägare och andra berörda. Seeen kan jorden åter brukas som vanligt. Lite krux är det allt!

// Caroline Ingvar-Nilsson bitr. projektledare

Vattnet ska fram!

Råvattenledningen ska säkra tillgången av vatten till Skånes invånare i framtiden, öka redundansen och eventuellt göra det möjligt för fler kommuner att kunna ansluta sig framöver. Men alla personer i Sverige får inte kommunalt vatten utan en miljon privatpersoner och ungefär lika många fritidshus i Sverige har egen brunn enligt Sveriges Geologiska Undersökning. Lokalproducerat såattsäga!

034

Grundvattnet behöver pumpas undan
för att möjliggöra rörläggningen.

Grundvatten kan också vara ett problem, som när rör ska ner i marken. Därmed grundvattenpumpar vi i råvattenledningen. Pumpningen leder ju till lägre grundvatten, vilket i sin tur kan påverkar brunnarna i närheten. Vatten i samtliga brunnar och inte vatten i arbetsområdet är lite som att äta kakan och ha kvar den. Som ett brev på posten kom sinande brunnar i projektet.

För att i möjligaste mån ha koll på sinande brunnar upprättades ett grundvattensprogram innan projektstart.

Tillgång till vatten är en mänsklig rättighet och det är ju inget som vi vill frånta människor; därmed förser vi de utsatta fastighetsägarna med vatten. Två gånger i veckan fylls vattnet på av väl så rengjorda tankar. En gång i veckan tas dessutom vattenprover; en på den kemiska och en på den metalliska sammansättningen samt tre bakterieprover tas. En gång i månaden byts vattenpåsarna, allt för att säkra vattenkvaliteten. Vi vill ju inte både ta brunnsvattnet och sedan orsaka sjukdom på grund av dåligt vatten.

 

Rent tekniskt används en mycket klassisk och kär lösning: Bag-In-Box. Det vet vi ju alla vad det är för något! Det är alltså en en-kubik-meters stor låda som har en påse i sig, denna kopplas sedan till befintligt vattensystem på fastigheten. Tyvärr är det inte vin som kommer ur kranen utan vanligt vatten från Bolmen..

Påsen - the bag

Påsen – the bag

Lådan - the box

Lådan – the box

Bag-in-box i ett fint fodral.

Bag-in-box i ett fint fodral.

Påfyllning av bagen/påsen

Påfyllning av bagen/påsen

 

// Caroline Ingvar-Nilsson bitr. Projektledare

Ledningsrätt, besiktning och än mer besiktning.

Januari har till största del bestått av, utöver det dagliga arbetet, besiktningar och förberedelse inför besiktningar i flera olika former. Det blev mycket mackor med varm dryck, träffar med fastighetsägare och arrendatorer, ordentliga vädertåliga kläder och de dagar vi hade tur, sol på vinterbleka kinder.

Senaste tiden har handlat mycket om ledningsrätt inom projektet. Jag ska försöka ge er en förklaring om vad ledningsrätt är, jag hade ingen aning innan jag började på Sydvatten så någon annan person kan kanske vara i min tidigare, ack så oupplysta situation. För att vattnet ska kunna ledas mellan Äktaboden till Ringsjöholm behövs en ledning och den dras på någon annans mark för att kunna uppnå den nödvändiga sträckan. Ledningsrätt är alltså rätten till att få bygga denna ledning och den regleras av Lantmäteriet. En ledningsrätt gäller väldigt, väldigt länge, nämligen för all framtid (men kan avregistreras med hjälp av en förrättning). Mer information hittar ni givetvis på Lantmäteriets hemsida (https://www.lantmateriet.se/sv/Fastigheter/Andra-fastighet/Tillgang-till-annans-mark/Ledningsratt/) . Som jag skuttandes skrev om i förra inlägget har vi fått ledningsrätt för hela sträckan, tjipptjoho!

Trollspöt i action

Trollspöt i action

 

 

Efter att vi fått ledningsrätt sätts arbetsområdet upp. Det markeras med målade pinnar som visar inom vilket område Peab kommer att jobba. Det görs vanligen med mätinstrument, tex GPS-instrument där mottagning finns, av vissa även inofficiellt kallat trollspö. Ibland kan detta arbete bli jobbigt om skogen är alltför tät och inga tekniska prylar kan få mottagning. Ny och okunnig kallades jag in för att hjälpa till i de tätare delarna längs sträckan. Krypandes genom den tätaste skogen fick vi tillslut hela arbetsområdet markerat.

 

 

 

Nästa steg är en besiktning av sträckan tillsammans med markägarna, Lantmäteriet, Sydvatten och entreprenören. Två av tre etapper blev besiktigade i januari, vilket är närmare två mil. Uppdelat på tre dagar gick vi igenom fastighet för fastighet utmed ledningsrätten. Eftersom besiktningen utfördes i januari sattes klädernas och skornas vattenavstötande och värmande förmåga på prov; rätt ut i skog och mark, över diken och sumpmarker och längs den tänkta ledningen gick besiktningen.

Syftet med besiktningen var att dokumentera förhållandena på sträckan så att återställningen blir korrekt, att informera fastighetsägarna men även att fastighetsägarna och/eller brukaren ska kunna informera projektet om marken. Ingen känner marken som dess brukare!

En sista besiktning gjordes med arkeologerna. De hade vid tiden för besiktningen redan undersökt området på ledningsrätten från sina skrivbord. Förstudierna baseras på flygfoton, gamla texter och andra källor som kan vara av intresse för att hitta arkeologiska fynd. På besiktningen kikade de på om högen som såg ut som en kungagrav på flygfotot verkligen var en lämning från fornstora dagar eller om det kanske bara var en lämning från nutidens bönder.

/Caroline Ingvar-Nilsson, bitr projektledare.

Bästa tänkbara julklappen

Råvattenledningen fick en fantastisk julklapp: tillträde till hela sträckan.

Det vill säga, nu har vi ledningsrätt utmed hela sträckan så det är bara att kavla upp ärmarna, på med varselkläder och hjälmen för nu ska här rör grävas ned!!

Tjohoooo!

// Caroline Ingvar-Nilsson, bitr. projektledare

Dynamit och sprängsalvor!

Att gräva i jord är inte alltid helt okomplicerat, det kan ligga mycket gömt under jordytan. Tyvärr är det inte hemliga skattkistor och dyrbara diamanter vi hittar i projektet. Då och då grävs det fram berg som måste bort och det sker bland annat genom sprängning. Tack och lov är det inga spektakulära James-Bond-sprängningar, arbetet utförs av professionella sprängare som har koll på läget så att vibrationer och salvan minskas så mycket som möjligt.

Berget ligger i vägen...

Berget ligger i vägen…

 

Ungefär 6 salvor har avfyrats hittills men det kommer att bli fler. För närvarande finns 200 meter berg där råvattenledningen är planerad som behöver sprängas bort och i grova drag handlar det om cirka 15 salvor som ska göra jobbet.

Men hur går det till då?

Först grävs berget fram; bort med all grus och jord. Sedan borras hål i berget som är mellan 1 meter till 2,5 meter djupa med hjälp av en borrigg eller borrkassett som det också kallas. Dessa hål fylls med dynamit och en elektrisk tändare. Ungefär 15-20 gummimattor som väger ett dryg ton vardera läggs ovanpå för att undvika att sten, splitter etc flyger iväg vid större salvor.

Innan sprängning sker utryms området och en tydlig signal tutar i cirka en till två minuter innan sprängningen. Det låter som ungefär som så kallade Hesa Fredrik eller flygalarmen som övas då och då i vissa städer.

Därefter sker själva sprängingen. Tändarna smäller med 25 millisekunders mellanrum för att kunna styra sprängingen. Styra?? Man spränger alltid mot en öppen sida, dvs när tändning ett aktiveras skjuts den mot den öppna sidan och gör då plats för tändning två som i sin tur ger plats till tändning tre. Hänger ni med? Som en omvänd dominoeffekt! Detta görs för att minska vibrationerna och göra sprängningen kontrollerad och att man inte behöver ”överladda” för att få loss motsvarande mängd berg.

img_0203 <–Klicka här för att se sprängningen.

Efter avslutad sprängning hörs ytterligare en signal ala flygalarm med annat läte för att veta att nu är sprängningen avslutad och kusten är klar.

Vad man ytterligare gör för att utföra en kontrollerad sprängning är att göra en riskbedömning, utföra vibrationsmätningar på omkringliggande hus och använda sprängningsvakter.

Drygt 5300 meter rör ligger i marken nu.

Med det önskar råvattenledningen god jul och gott nytt år!!

 

//Caroline

Rörbesiktning

Då och då kör långtradare genom Skåne med rör som ska levereras till projektet, den 29 november besiktigades senaste rör-batchen. Det är norska delen av Amiantit som är leverantör. Rören tillverkas i Polen varifrån rören skeppas till Sverige och Åhus över Östersjön där de sedan lastas på lastbilar och körs vidare till rörupplag längs råvattenledningen.

För den sifferintresserade:

  • 5 rör-batcher har levererats.
  • 50 lastbilslaster per batch blir det ungefär.
  • 30 m rör får plats på en lastbil med släp.
  • 1400 & 1600 mm i diameter är rören.
  • 6 m eller 12 m långa är rören.
  • 2 ton respektive 4 ton väger rören. Inte bra att få på foten med andra ord…

För den rörintresserade:

  • Producent är Amiantit Poland.
  • Flowtite är varumärket/fabrikatet på rören som utvecklas av Flowtite Technology.
  • Rören är så kallade GRP-rör (glasfiber-reinforced plastic)
  • Rören består av tre råmaterial: glasfiber som armering, kvartssand för extra styvhet och polyester för att förbättra nötningsbeständigheten, den kemiska resistensen och rörets finish.


Efter leverans till upplagen ska rören besiktigas innan de används och denna gång var det Mamdouh Alasfar från Peab, Markus Janson från Amiantit samt Andreas Brandt och jag, Caroline Ingvar-Nilsson från Sydvatten. En hel förmiddag kröp vi på alla fyra runtom rörupplaget för att säkerställa att rören kan användas som råvattenbärare till västra Skåne. De var av god kvalitet!

046

Ett rör som transporteras från rörupplaget
till byggarbetsplatsen där det ska ned i jorden.

 

 

Drygt fyra kilometer är nu nedlagt. Det går framåt!

 

// Caroline Ingvar-Nilsson, bitr. projektledare

Ett besök utmed ledningsrätten hos arkeologerna vid Sydsvensk Arkeologi

I råvattenledningsprojektet sker så mycket mer än bara nedgrävning av stora, långa rör. En central del i dagens skede är arkeologin. I Sverige har vi en mycket gammal tradition av att beskriva fornlämningar, nedteckningar gjordes av präster redan på 1600-talet. Det finns mycket att lära av tidigare generationer, exempelvis var det är lämpligt att bo, var sker översvämningar, vad naturen kan vara rik på i området och självklart vår egen historia. Innan en exploatering av ett område får ske, ska arkeologiska undersökningar göras om där finns fornlämningar, där länsstyrelsen är beslutande. Givetvis måste också råvattenledningen undersökas.

Fredrik Larsson från Sydsvensk Arkeologi
förklarar och berättar för Andreas Brandt.

För tillfället undersöks ett område, mitt i skogen, av ett gäng glada arkeologer i närheten av Äktaboden i Klippans kommun.  Fyra arkeologer har jobbat på platsen under oktober.

Vad har de då hittat? Spåren av järnframställning! Intressant tänker du. Javisst, säger arkeologerna och berättar med liv och lust om vad de hittat, deras teorier om platsen, fynden och deras arbetsmetoder. Och visst är det intressant när man fått lite kött på benen.

Järn producerades på denna plats under folkvandringstid och vendeltid, dvs. 400 till 600 e.Kr. vilket gör den relativt ovanlig. De rostade myrmalm som sedan krossades till pulver. Pulvret och träkol brändes sedan i ugnar där slaggen smälte ut och kvar fanns järnet. Järnet användes sedan till knivar, yxor, vapen och kanske som handelsvaror.

Utöver järnframställning har de hittat en del odlingsrösen, även kallat röjningsrösen på platsen. Dessa rösen är uppkastade stenhögar som tyder på att marken blivit brukad, exempelvis för framställning av foder, för bete eller för odling. Något som bönder gör än idag.

Finns det något riktigt spännande framöver då? Det vore att få dateringar och få mer kunskap om de tre ugnar som vi har påträffat svarar arkeologerna.

Till hjälp har arkeologerna en grävmaskin.

Till hjälp har arkeologerna en grävmaskin.

169 157

Det har också genomförts ett kortare tv-inslag av SVT Nyheter Helsingborg som sändes på tv i SVT Nyheter Skåne och som kan ses här: http://www.svt.se/nyheter/lokalt/helsingborg/har-graver-arkeologerna-fram-fynd-fran-jarnaldern

 

/ Caroline Ingvar-Nilsson, bitr. projektledare