Nedräkning inför sista röret

Nu är hösten här på riktigt. Regnet hänger i luften och det är mörkt både till och från jobbet. Lite tyngre känns livet… Men! Goda nyheter: alltsomallt är det under 1000 m rör kvar att lägga på etapp 2! Hela sträckan är drygt 25 km vilket gör att några hundra meter känns lika kort som sommaren. Kika på översiktbilden; den blåa linjen är en grov ledningssträcka av ledningen och den röda linjen är där rören är lagda. Sista röret kommer att läggas innan jul och sista betongstödet kommer att gjutas innan det nya året skålas in. Hört rykten om att det till och med blir lite smörgåstårta ute i linjen för att fira nedläggningen av sista röret… 

Återställningen följer planen på etapp 2, stenmurar läggs tillbaka och dräneringsrör läggs i marken längs ledningen. Väldigt lite återställningsarbete återstår på etapp 3, där är arbetet i princip färdigt. Där är alla dräneringsledningar på plats, matjorden återställd och jorden brukas återigen.  

För närvarande hanteras årets grödskador. I detta projekt genomförs en värdering varje år där dels ytan mäts upp och dels en okulär besiktning görs. Ytan bestäms för att veta omfattningen och synen (den okulära besiktningen) för att avgöra hur mycket grödan återhämtat sig. Det görs tillsammans med en värderare, som ofta är en agronom, och ett ombud för brukaren eller brukaren själv. 

Grödskadebesiktning, en härlig sommardag.

Därefter tar ombudet ett snack med brukaren av jorden (bonden eller arrendatorn) för att se om personen i fråga haft extra utgifter. Extra utgifter kan vara utlägg såsom nya stängsel för djur eller bidrag som gått förlorande på grund av projektet. Tillsammans blir det en grödskadevärdering som ersätts. Målet är att inte dra ut alltför mycket i tiden eftersom skörden ger intäkter varje år och därmed bör brukarens ersättning också betalas ut samma år så att de inte lider onödig skada. 

Skogsmark hanteras på ungefär samma sätt, inventering först som utförs av exempelvis en jägmästare innan avverkning. Därefter görs en värdering av skogen (virkesförrådet). I den värderingen hanteras även förtidig avverkning, framtida tork- och stormskador etc. 

Utöver detta grödskada (åker, hagar, skog etc) får även fastighetsägarna en peng för intrånget på fastigheten. Det är en ersättning för att det blir vissa restriktioner i en 10 meter bred gata ovan ledningen samt att ett arbetsområde på fastigheten tagits i bruk en viss tid.

 

// Caroline Isendahl

 

Sista rörbeställtning

Tack vare en torr sommar och motiverad personal hos Peab går rörläggningen i en rasslande fart. Många rör har hamnat på sin plats i jorden och ungefär 21,5 km rör är lagda av de 25,5 km som ska i mark. Det är inte många månader rörläggning kvar och förhoppningsvis blir hösten inte alltför blöt utan arbetet kan gå smidigt framöver. Planen är att ledningen är lagd i vinter.

Samtliga rörbeställningar är gjorda och inom någon vecka ska alla vara levererade. Hela 16 leveranser gått på lastbil i Polen, båt till Åhus och sedan lastbil igen till våra etableringar längs linjen.

 

// Caroline Isendahl (fd Ingvar-Nilsson) bitr projektledare

Torrt och soligt väder

Äntligen är sommaren här, äntligen kortbyxor och äntligen kladdig solkräm. Fint och torrt väder hjälper till på många olika sätt och rörläggningen fortsätter fint framåt.

Generellt blir allt mycket enklare när Skånes leriga jordar inte är som mest blöta. Förra inlägget handlade om wellpoint och försöken att få till rörläggning på en av våra blötaste platser. Det torra vädret och wellpoint-tekniken gör att rören kommer på plats snabbare än vad vi trott. Nästan dubbelt så många rör kommer i marken än vad som förutspåddes först.

Höstens tråkiga väder stoppade och försenade återställningen på den södra delen av ledningssträckan. Tyvärr har många kilometer arbetsområde inte kunnat återställas, alven har varit tillbakalagd men matjorden har fått ligga vid sidan. Allt för blöta omständigheter orsakar mycket skada om matjorden läggs tillbaka. Det torra vädret gör att det torkar upp rejält, även på djupet i jorden vilket förenklar återställningsarbetet. På vissa delar av ledningssträckan är det gott om dräneringar, dessa ligger en bit ned i marken och där kan det vara blött och svårarbetat, speciellt under våren även om ytan är torr och fin. Men nu när det verkligen torkar upp är detta en stor fördel, återställningsarbetet är påbörjat och vi kan äntligen börja hämta igen den återställningen som inte blev utförd i höstas/vintras.

Sen är ju givetvis humöret alltid bättre när solen lyser. Något roligare att gå till jobbet när solen lyser och kortbyxor är en möjlighet i maj än när februarirusket är som värst och solen inte setts på ett halvår. 

I dagsläget har vi lagt ungefär 18 km! Nu går det undan! Nedan kan ni se hur lång det är kvar och vad som lagts. Den blå linjen är en mycket ungefärlig sträckning och den röda är vad som lagts.

BOAR överikt

 

// Caroline, bitr. projektledare

 

 

 

Wellpoint

När rören läggs är grundvattnet ofta ett problem vi måste hantera på något sätt. Rören kan lätt flyta upp till följd av att grundvattnet stiger i rörschakten om exempelvis rören lämnas över natten utan ett tyngande jordlager ovanpå. Görs detta skadas rören och det finns stor risk att de måste kasseras och jobbet måste göras om på den drabbade sträckan. Grundvattensänkning sker vanligtvis med hjälp av dränkbara 220 V pumpar som placeras på schaktbotten och lyfter upp vattnet. Är det riklig tillförsel av grundvatten används flera och/eller större pumpar och någon gång har vi använt större dieseldrivna länspumpar (liknande de som brandkåren använder när det är översvämning). De pumpar som använts då har en kapacitet på flera tusen liter i minuten. Men tekniken är densamma, pumpen ligger i ledningsgraven och lyfter upp vattnet till exempelvis närmaste bäck.

pumpar

Ofta löser detta grundvattenproblemen men ibland handlar det inte om vattenvolymerna utan att jorden är trilsk. Sista delen på etapp 3 mot Ringsjön är riktigt svårhanterlig och då är det andra metoder som kopplas in. Wellpoint är en metod som kan användas när vanlig grundvattensänkning med dränkbara pumpar inte fungerar. Tekniken används ofta när marken är rejält vattenmättad och jorden består främst av någon form av sand. Jordtyper delas in i kornstorlekar, minst är ler och storleken över är silt. Något som klingar bekant från geologikunskapen?  

På Sveriges Geotekniska Instituts (SGI) hemsida kan man läsa:

Siltjordar

I siltjordar dominerar partiklar som är 0,002 – 0,06 mm i diameter. Kornen är så små att de inte kan urskiljas med ögat och de eroderas lätt bort av vind och vatten. I torrt tillstånd är siltjorden oftast fast, men den suger snabbt upp vatten och håller det kvar. En vattenmättad siltjord är flytbenägen, vilket innebär att jorden kan bli flytande om den utsätts för rörelser och vibrationer. Vid schaktningsarbete under grundvattenytan får siltjorden en vällingliknande konsistens. Silt är en tjälfarlig jordart och det är vanligt att tjälskador uppstår i vägar och anläggningar byggda på silt. 

001Ledningens sista bit vid Ringsjöarnas rand är av typen ”siltig sand” och Ringsjön har ett rejält högt vattenstånd. Alltså nuvarande tillstånd: silt+vatten=välling. Och just välling är en bra beskrivning. Det är inget man vill ha tunga grävmaskiner på och att försöka få stora rör att ligga stadigt är minst sagt en utmaning. För att få bukt med problemet testas nu wellpoint. Tekniken består av många sammankopplade sugspetsar som installeras i marken och med hjälp av undertryck suger upp grundvattnet. 

Installation wellpoint

Installationen av wellpoint går till så att man med hjälp av vatten spolar ned rör med en filterspets. De sätts med en knapp meters mellanrum och till ett djup ungefär en meter under planerat schaktdjup. I vårt fall innebär detta att spetsarna ska ner till 4 meters djup under markytan. Vid mitt besök på plats räckte 10 m3 vatten till att spola ner mellan 7 och 17 rörspetsar. Det beror på hur jorden är undertill, är jorden packad behövs mer vatten för att få rören på önskat djup. Rören med filterspetsarna kopplas på en stamledning som i sin tur kopplas till ett vakuum-aggregat. 

 

 

När installationen är färdig försätts hela anläggningen med undertryck. Filtren suger upp grundvatten från marken till följd av undertrycket och leder det till stamledningen där det sedan fortsätter till pumpen och ut på närmaste passande ställe, Ringsjön till exempel. Såsom SGI skriver håller siltiga jordar mycket vatten och för att få bort det vällingliknande beteendet jobbar wellpoint-anläggningen på i två veckors tid innan vi återigen ska testa att lägga rör på denna delen. Kanske detta kan vara lösningen? Håll tummarna!

// Caroline, bitr. projektledare

Återställning på etapp 3

008

Är det någon mer än jag som längtar efter vår nu? Ser ganska många virtuella händer som sticker upp i cyberspace. Men det finns något positivt med snön som ständigt blåser i ansiktet, den isande vinden som domnar allt i dess väg och frosten som biter på bilens rutor och det är nämligen tjälen. Den är ett väldigt välkommet väderfenomen efter det att regnet öst ned hela hösten och vintern och allt har varit lerigt både på in-, ut-, fram- och baksidan. Tjälen gör jorden lite mer lätthanterlig till våren. Detta för att den ”fryser sönder” och därmed bättre släpper igenom ytvatten vilket påskyndar upptorkningen. Tjälen hjälper även till att reparera packskador till följd av tunga maskiner i skog och åkermark. En positiv bieffekt av det kalla vädret är att det går att ta sig fram med tunga maskiner på den tjälade ytan.

 

Som en följd av detta har återställningsarbetet återupptagits på etapp tre där det under den regniga hösten mer eller mindre skulle gjort större skada än nytta om vi hade försökt återställa marken. Med återställning menas att dräneringssystemens funktion återställs, matjorden läggs tillbaka, stenmurar och vägar återställs till ursprungligt skick. Spåren ovan mark ska helt enkelt bli så små som möjligt och det ianspråktagna området ska återigen bli åker eller skog.

 

015

Här syns skillnaden tydligt:
den ljusbruna alven och den svarta matjorden.
Här läggs matjorden tillbaka efter att ha
varit avtagen under ledningsbyggnationen.

När vi installerat rören på ledningsbädden så kringfyller man med grus närmast rören för att kunna packa och undvika att få större stenar för nära rören. Resten av rörgraven återfylls med ”mineraljord”, alven som den heter på lantbruksspråk. Om det är riktigt blött är det ingen ide att fortsätta med återställningen efter att alven lagts på röret. Här har jobbet stannat av på stora delar av etapp 3 just på grund av att det kom så mycket nederbörd i höst. Detta i kombination med att jordtypen i södra delen av ledningssträckningen i huvudsak utgörs av lerjordar med dålig vattengenomsläpplighet gör att återställningsarbetet är väldigt väderberoende. Så tack för tjälen!

 

021

Dräneringar som kopplas samman
i en ny brunn.

I åkrar och vissa beten kan det finnas dränering, alltså uppsamlande vattenledningar under marken som avvattnar fälten så att det inte riskerar att bli vattensjukt. En viktig del av återställningen är att dräneringsnätet ska fungera tillfredsställande igen. Om inte är det lätt att marken inte producerar lika bra efter som innan ledningsbyggnationen. Dräneringar ligger normalt på ett djup mellan en halv och en dryg meter och en ledning avvattnar ungefär 10 m i sidled, mycket beroende på jordtypen. Dräneringsåterställning är en stor del av etapp 3 då denna etapp är mestadels bara åkermark.

Så nummer ett i återställningen är dräneringen, därefter läggs matjorden på. Eftersom jorden är omgrävd, flyttad fram och tillbaka är den lite ”fluffigare” än den omkringliggande jorden. Därmed läggs lite extra jord över ledningsgraven så att det bildar en svag överhöjning av alvytan. När jorden sedan sätter sig blir jorden över ledningsgraven i samma höjd som omkringliggande mark.

017

Stenar kommer som
ett brev på posten.

När all jord av olika sorter ligger på rätt plats och i lagom mängd ska sedan jorden harvas och stenplockas. Stenen kommer nämligen som ett brev på posten så fort man vänder på lite jord. Därefter är det eventuella stenmurar, brunnar, vägar och annat som ska återställas. Sen är det fritt fram för jordbrukaren att ”bruga agern” igen, på ren skånska.

//Caroline

 

 

Luftare, tömmare, utspolare och andra grunkor

Det har väl inte undgått någon att ledningen som byggs är modellen större och en större dimension kräver också speciella lösningar eftersom vattenmängderna blir stora, krafterna blir större och konsekvenserna kan bli… ni fattar, OM man inte tänker sig för. 

Betongstöden har jag redan skrivit om men det finns fler finesser på ledningen som också är värda att skriva om, nämligen luftare, tömmare och utspolare. Detta är tre viktiga delar av ledningen som har med driften och underhåll att göra på olika sätt.  

055

Ibland måste rören tömmas.

Landskapet som ledningen går genom är böljande vilket gör att ledningen också följer topografin. Upp och ned går det! Med vattnet följer luft som kan, om tillräckligt mycket luft samlas, bilda en luftbubbla i höjdpunkter av ledningen. Kan denna luft inte ta sig ut blir det stopp i maskineriet (eller i alla fall minskad kapacitet) om tillräckligt mycket luft ansamlas. Därmed finns luftare som leder luften ut ur ledningen vid höjdpunkter. 

När olyckan är framme och driften av ledningen inte fungerar som den ska kanhända ledningen måste tömmas. En fylld ledning innebär en hel del vatten som ska ut ur vår ledning, detta vatten släpps i olika vattendrag genom en så kallad utspolare. Som när du vattnat blommorna en varm sommardag och du kopplar loss vattenslangen från trädgårdsanslutningen: ut sprutar vatten! Utspolaren.

 

Men som jag skrev om tidigare, ledningen går upp och ned vilket betyder att vatten fortfarande ligger kvar i lågpunkter trots utspolaren. För att få ut det sista vattnet ansluts en pump till tömmarna och man pumpar ut det sista vattnet. Vattenslangen i trädgården har ju fortfarande vatten i sig, trots att det slutat rinna. Genom att hålla slangen högt så rinner vattnet ut, tömmare!

 

Alltså, luftare -> får ut luft ur ledning under drift. Plats: höjdpunkter.

Utspolare -> tömmer ledningen på vatten vid tömningsbehov. Plats: vattendrag.

Tömmare -> kan med hjälp av pump få ut sista kvarvarande vattnet ur ledningen efter utspolaren gjort sitt. Plats: lågpunkter.

 

// Caroline Ingvar-Nilsson bitr.projektledare

 

Omledning av Bäljaneå

180126 006

Glädje i gropen när kameran kikar fram.

Denna vecka har vi korsat Bäljaneå, ett vanligtvis lite större dike som rinner mellan åkrarna. Men så blött som det är ute i markerna nu ger vattendraget skäl för sitt namn; mycket vatten ska ut till havet genom ån. Mer vatten i ån gör att mer vatten ska förbi platsen där projektet korsar ån vilket resulterar i ett större arbete. Logiskt såklart.

En omledning av ett vattendrag kräver både jobb och planering. Ofta är omgivande marker gammal sjöbotten eller annat liknande material som kan vara svårarbetat så det gäller att veta vad man ger sig in på. En annan parameter att tänka på är grumling eftersom det påverkar de levande organismer som lever i vattendraget. Helst ska övergången ske runt vintern för att de som lever i vattnet inte ska påverkas så mycket. Djupt ska det gå dessutom! Dels kan dikets utformning ändras med tiden till följd av olika vattenmängder. Dels ska diket rensas med jämna mellanrum vilket betyder att ledningen ligger pyrt till om den skulle ligga ytligt, nära åns botten. För att skydda ledningen läggs grävskydd vilket är stora betongplattor som ska hindra en grävskopa att komma åt vår ledning.

Det finns flera olika sätt att ta sig förbi vattendrag men i denna dignitet gäller denna ädla metod (se bilden för att hänga med i punkterna):

  1. Först grävs en ny provisorisk fåra som kopplas in nedströms så att vattnet lugnt och stilla kan fylla den nya fåran och på så sätt minska grumlingen.
  2. Den provisoriska åfåran öppnas uppströms.
  3. Därefter byggs två vallar upp kring det område där ledningen ska läggas under Bäljaneå. Med hjälp av grus/sand som sedan tätas med lera leds vattnet i den ursprungliga åfåran in i den nya provisoriska åfåran.
  4. Nu kommer det roliga! Nu kan man lägga ledningen under ån.Numrering till BD
  5. De två bilderna nedan visar hur grävskydden läggs på så att ledningen inte skadas i framtiden.
  6. Sen är det bara att städa upp efter sig, göra det snyggt och återställa. Fyll igen ovan ledningen. Öppna upp vallen nedströms. Öppna upp vallen uppströms och sedan fyll igen den provisoriska åfåran.
  7. Efter det fortsätts det att lägga ledningen på respektive sida om åkorsningen.

Efter det fortsätter utmaningarna längs ledningen. Ha en fin vecka allesammans!

// Caroline Ingvar-Nilsson, bitr. projektledare.

Halva sträckan gjord!

Längtar du liksom jag efter god julmat, sovmorgonar och förhoppningsvis lite snö? Nu är det inte långt kvar till jul- och nyårshelgerna och även projektet ska ha ledighet; två välförtjänta veckor ledigt blir det.

Eftersom ingen produktion kommer att ske försöker vi stänga ner så lång som det är möjligt och minimera tillsynen. Det görs bland annat genom att stänga så många gropar (=betongstödsgropar, läs här!) som vi hinner. Med det menar jag att rören läggs till stöden så att stöden kan gjutas för att sedan fylla igen gropen. På så sätt minskas antal öppna gropar och det är färre pumpar som går över julen med alla problem som det innebär.

Viss jourtillsyn är ett måste för de pumpar som ändå måste gå; alla gropar kan vi tyvärr inte fylla igen. De gropar som tyvärr måste stå uppe kommer att stängslas in där det är mycket rörelse. De arbetsplatser som vi verkar på kommer att stängas igen så att obehöriga inte kan komma in.

Etappindelning och nedlagt rörsträcka

 

 

 

De olika etapperna har jag skrivit om en massa gånger, kanske kan det vara på sin plats att visa en karta på de omtalade etapperna?!

Till vänster ser ni en grov karta på var ledningen ska gå. Etapp 1 har fått alla sina rör nedlagda. Etapp 3 har en liten kilometer av rörläggning kvar innan vi är i mål där och på etapp 2 har förberedelserna påbörjats.

Etapp 1 är knappt 7 km, etapp 2 är drygt 11 km och etapp 3 är knappt 8 km. Den som är snabb på huvudräkning räknar ut att halva jobbet är nu gjort!

Tack för i år önskar projektet; god jul och gott nytt år! Nästa år kör vi med nya krafter.

Som lite julmotivation uppmuntrar jag till att lyssna på min favoritjullåt: Mer Jul!

 

// Caroline Ingvar-Nilsson

 

Ny etablering på gång

Biten som är möjlig att lägga rör på ned mot Ringsjön minskar allt mer för var dag som går. Drygt 12 km ligger i marken och framåt går det! Efter jul ska vi istället söka nya utmaningar norröver där vi fortfarande har en god bit kvar.

2017-12-06 008 (2)

För att projektet ska fortskrida behövs plats utöver arbetsområdet för ledningsbygget, denna yta kallas etablering. Eftersom vi efter årsskiftet ska flytta produktionen anlägger projektet just nu en ny etablering så att alla jobbar så nära rörläggningen/produktionen som möjligt. Vanligtvis anläggs etablering hos fastighetsägare utmed sträckan och det finns mycket som behöver få plats på etableringarna…

  • Rören är ganska centrala i projektet som ni förstått och de måste mellanlagras i närheten av rörläggningen mellan tiden då de levereras från fabrik till dess att rören ligger på sin plats i marken. För rören behövs en stooor upplagsyta då de är både stora och tar gott om plats vid förvaring.
  • Administration är också en del i projektet som behövs (tack och lov, annars skulle jag vara arbetslös!). Bodar till tjänstemännen, kontorsplatser och möteslokal behövs på etableringen.
  • En mobil verkstad inklusive förråd hänger med projektet i containrar. Det behövs plats för arbetsytor, utrustning och reservdelar; praktik och teori är inte alltid samma och handpåläggning behövs då och då.
  • Parkering är en omöjlighet att klara sig utan. Kollektivtrafik i all ära men för att få det fungera är bilen bäst i detta läget. Parkeringen behövs även för husvagnar/övernattningsbodar då några av yrkesarbetarna inte åker hem om veckodagarna.
  • Sist men inte minst behövs även plats för rasterna, en varm bod att värma sig i när decemberregnet är som mest ihärdigast och toaletter att besöka.

2017-12-06 007

// Caroline Ingvar-Nilsson bitr. projektledare