Vattnet ska fram!

Råvattenledningen ska säkra tillgången av vatten till Skånes invånare i framtiden, öka redundansen och eventuellt göra det möjligt för fler kommuner att kunna ansluta sig framöver. Men alla personer i Sverige får inte kommunalt vatten utan en miljon privatpersoner och ungefär lika många fritidshus i Sverige har egen brunn enligt Sveriges Geologiska Undersökning. Lokalproducerat såattsäga!

034

Grundvattnet behöver pumpas undan
för att möjliggöra rörläggningen.

Grundvatten kan också vara ett problem, som när rör ska ner i marken. Därmed grundvattenpumpar vi i råvattenledningen. Pumpningen leder ju till lägre grundvatten, vilket i sin tur kan påverkar brunnarna i närheten. Vatten i samtliga brunnar och inte vatten i arbetsområdet är lite som att äta kakan och ha kvar den. Som ett brev på posten kom sinande brunnar i projektet.

För att i möjligaste mån ha koll på sinande brunnar upprättades ett grundvattensprogram innan projektstart.

Tillgång till vatten är en mänsklig rättighet och det är ju inget som vi vill frånta människor; därmed förser vi de utsatta fastighetsägarna med vatten. Två gånger i veckan fylls vattnet på av väl så rengjorda tankar. En gång i veckan tas dessutom vattenprover; en på den kemiska och en på den metalliska sammansättningen samt tre bakterieprover tas. En gång i månaden byts vattenpåsarna, allt för att säkra vattenkvaliteten. Vi vill ju inte både ta brunnsvattnet och sedan orsaka sjukdom på grund av dåligt vatten.

 

Rent tekniskt används en mycket klassisk och kär lösning: Bag-In-Box. Det vet vi ju alla vad det är för något! Det är alltså en en-kubik-meters stor låda som har en påse i sig, denna kopplas sedan till befintligt vattensystem på fastigheten. Tyvärr är det inte vin som kommer ur kranen utan vanligt vatten från Bolmen..

Påsen - the bag

Påsen – the bag

Lådan - the box

Lådan – the box

Bag-in-box i ett fint fodral.

Bag-in-box i ett fint fodral.

Påfyllning av bagen/påsen

Påfyllning av bagen/påsen

 

// Caroline Ingvar-Nilsson bitr. Projektledare

Ledningsrätt, besiktning och än mer besiktning.

Januari har till största del bestått av, utöver det dagliga arbetet, besiktningar och förberedelse inför besiktningar i flera olika former. Det blev mycket mackor med varm dryck, träffar med fastighetsägare och arrendatorer, ordentliga vädertåliga kläder och de dagar vi hade tur, sol på vinterbleka kinder.

Senaste tiden har handlat mycket om ledningsrätt inom projektet. Jag ska försöka ge er en förklaring om vad ledningsrätt är, jag hade ingen aning innan jag började på Sydvatten så någon annan person kan kanske vara i min tidigare, ack så oupplysta situation. För att vattnet ska kunna ledas mellan Äktaboden till Ringsjöholm behövs en ledning och den dras på någon annans mark för att kunna uppnå den nödvändiga sträckan. Ledningsrätt är alltså rätten till att få bygga denna ledning och den regleras av Lantmäteriet. En ledningsrätt gäller väldigt, väldigt länge, nämligen för all framtid (men kan avregistreras med hjälp av en förrättning). Mer information hittar ni givetvis på Lantmäteriets hemsida (https://www.lantmateriet.se/sv/Fastigheter/Andra-fastighet/Tillgang-till-annans-mark/Ledningsratt/) . Som jag skuttandes skrev om i förra inlägget har vi fått ledningsrätt för hela sträckan, tjipptjoho!

Trollspöt i action

Trollspöt i action

 

 

Efter att vi fått ledningsrätt sätts arbetsområdet upp. Det markeras med målade pinnar som visar inom vilket område Peab kommer att jobba. Det görs vanligen med mätinstrument, tex GPS-instrument där mottagning finns, av vissa även inofficiellt kallat trollspö. Ibland kan detta arbete bli jobbigt om skogen är alltför tät och inga tekniska prylar kan få mottagning. Ny och okunnig kallades jag in för att hjälpa till i de tätare delarna längs sträckan. Krypandes genom den tätaste skogen fick vi tillslut hela arbetsområdet markerat.

 

 

 

Nästa steg är en besiktning av sträckan tillsammans med markägarna, Lantmäteriet, Sydvatten och entreprenören. Två av tre etapper blev besiktigade i januari, vilket är närmare två mil. Uppdelat på tre dagar gick vi igenom fastighet för fastighet utmed ledningsrätten. Eftersom besiktningen utfördes i januari sattes klädernas och skornas vattenavstötande och värmande förmåga på prov; rätt ut i skog och mark, över diken och sumpmarker och längs den tänkta ledningen gick besiktningen.

Syftet med besiktningen var att dokumentera förhållandena på sträckan så att återställningen blir korrekt, att informera fastighetsägarna men även att fastighetsägarna och/eller brukaren ska kunna informera projektet om marken. Ingen känner marken som dess brukare!

En sista besiktning gjordes med arkeologerna. De hade vid tiden för besiktningen redan undersökt området på ledningsrätten från sina skrivbord. Förstudierna baseras på flygfoton, gamla texter och andra källor som kan vara av intresse för att hitta arkeologiska fynd. På besiktningen kikade de på om högen som såg ut som en kungagrav på flygfotot verkligen var en lämning från fornstora dagar eller om det kanske bara var en lämning från nutidens bönder.

/Caroline Ingvar-Nilsson, bitr projektledare.

Bästa tänkbara julklappen

Råvattenledningen fick en fantastisk julklapp: tillträde till hela sträckan.

Det vill säga, nu har vi ledningsrätt utmed hela sträckan så det är bara att kavla upp ärmarna, på med varselkläder och hjälmen för nu ska här rör grävas ned!!

Tjohoooo!

// Caroline Ingvar-Nilsson, bitr. projektledare

Dynamit och sprängsalvor!

Att gräva i jord är inte alltid helt okomplicerat, det kan ligga mycket gömt under jordytan. Tyvärr är det inte hemliga skattkistor och dyrbara diamanter vi hittar i projektet. Då och då grävs det fram berg som måste bort och det sker bland annat genom sprängning. Tack och lov är det inga spektakulära James-Bond-sprängningar, arbetet utförs av professionella sprängare som har koll på läget så att vibrationer och salvan minskas så mycket som möjligt.

Berget ligger i vägen...

Berget ligger i vägen…

 

Ungefär 6 salvor har avfyrats hittills men det kommer att bli fler. För närvarande finns 200 meter berg där råvattenledningen är planerad som behöver sprängas bort och i grova drag handlar det om cirka 15 salvor som ska göra jobbet.

Men hur går det till då?

Först grävs berget fram; bort med all grus och jord. Sedan borras hål i berget som är mellan 1 meter till 2,5 meter djupa med hjälp av en borrigg eller borrkassett som det också kallas. Dessa hål fylls med dynamit och en elektrisk tändare. Ungefär 15-20 gummimattor som väger ett dryg ton vardera läggs ovanpå för att undvika att sten, splitter etc flyger iväg vid större salvor.

Innan sprängning sker utryms området och en tydlig signal tutar i cirka en till två minuter innan sprängningen. Det låter som ungefär som så kallade Hesa Fredrik eller flygalarmen som övas då och då i vissa städer.

Därefter sker själva sprängingen. Tändarna smäller med 25 millisekunders mellanrum för att kunna styra sprängingen. Styra?? Man spränger alltid mot en öppen sida, dvs när tändning ett aktiveras skjuts den mot den öppna sidan och gör då plats för tändning två som i sin tur ger plats till tändning tre. Hänger ni med? Som en omvänd dominoeffekt! Detta görs för att minska vibrationerna och göra sprängningen kontrollerad och att man inte behöver ”överladda” för att få loss motsvarande mängd berg.

img_0203 <–Klicka här för att se sprängningen.

Efter avslutad sprängning hörs ytterligare en signal ala flygalarm med annat läte för att veta att nu är sprängningen avslutad och kusten är klar.

Vad man ytterligare gör för att utföra en kontrollerad sprängning är att göra en riskbedömning, utföra vibrationsmätningar på omkringliggande hus och använda sprängningsvakter.

Drygt 5300 meter rör ligger i marken nu.

Med det önskar råvattenledningen god jul och gott nytt år!!

 

//Caroline

Rörbesiktning

Då och då kör långtradare genom Skåne med rör som ska levereras till projektet, den 29 november besiktigades senaste rör-batchen. Det är norska delen av Amiantit som är leverantör. Rören tillverkas i Polen varifrån rören skeppas till Sverige och Åhus över Östersjön där de sedan lastas på lastbilar och körs vidare till rörupplag längs råvattenledningen.

För den sifferintresserade:

  • 5 rör-batcher har levererats.
  • 50 lastbilslaster per batch blir det ungefär.
  • 30 m rör får plats på en lastbil med släp.
  • 1400 & 1600 mm i diameter är rören.
  • 6 m eller 12 m långa är rören.
  • 2 ton respektive 4 ton väger rören. Inte bra att få på foten med andra ord…

För den rörintresserade:

  • Producent är Amiantit Poland.
  • Flowtite är varumärket/fabrikatet på rören som utvecklas av Flowtite Technology.
  • Rören är så kallade GRP-rör (glasfiber-reinforced plastic)
  • Rören består av tre råmaterial: glasfiber som armering, kvartssand för extra styvhet och polyester för att förbättra nötningsbeständigheten, den kemiska resistensen och rörets finish.


Efter leverans till upplagen ska rören besiktigas innan de används och denna gång var det Mamdouh Alasfar från Peab, Markus Janson från Amiantit samt Andreas Brandt och jag, Caroline Ingvar-Nilsson från Sydvatten. En hel förmiddag kröp vi på alla fyra runtom rörupplaget för att säkerställa att rören kan användas som råvattenbärare till västra Skåne. De var av god kvalitet!

046

Ett rör som transporteras från rörupplaget
till byggarbetsplatsen där det ska ned i jorden.

 

 

Drygt fyra kilometer är nu nedlagt. Det går framåt!

 

// Caroline Ingvar-Nilsson, bitr. projektledare

Ett besök utmed ledningsrätten hos arkeologerna vid Sydsvensk Arkeologi

I råvattenledningsprojektet sker så mycket mer än bara nedgrävning av stora, långa rör. En central del i dagens skede är arkeologin. I Sverige har vi en mycket gammal tradition av att beskriva fornlämningar, nedteckningar gjordes av präster redan på 1600-talet. Det finns mycket att lära av tidigare generationer, exempelvis var det är lämpligt att bo, var sker översvämningar, vad naturen kan vara rik på i området och självklart vår egen historia. Innan en exploatering av ett område får ske, ska arkeologiska undersökningar göras om där finns fornlämningar, där länsstyrelsen är beslutande. Givetvis måste också råvattenledningen undersökas.

Fredrik Larsson från Sydsvensk Arkeologi
förklarar och berättar för Andreas Brandt.

För tillfället undersöks ett område, mitt i skogen, av ett gäng glada arkeologer i närheten av Äktaboden i Klippans kommun.  Fyra arkeologer har jobbat på platsen under oktober.

Vad har de då hittat? Spåren av järnframställning! Intressant tänker du. Javisst, säger arkeologerna och berättar med liv och lust om vad de hittat, deras teorier om platsen, fynden och deras arbetsmetoder. Och visst är det intressant när man fått lite kött på benen.

Järn producerades på denna plats under folkvandringstid och vendeltid, dvs. 400 till 600 e.Kr. vilket gör den relativt ovanlig. De rostade myrmalm som sedan krossades till pulver. Pulvret och träkol brändes sedan i ugnar där slaggen smälte ut och kvar fanns järnet. Järnet användes sedan till knivar, yxor, vapen och kanske som handelsvaror.

Utöver järnframställning har de hittat en del odlingsrösen, även kallat röjningsrösen på platsen. Dessa rösen är uppkastade stenhögar som tyder på att marken blivit brukad, exempelvis för framställning av foder, för bete eller för odling. Något som bönder gör än idag.

Finns det något riktigt spännande framöver då? Det vore att få dateringar och få mer kunskap om de tre ugnar som vi har påträffat svarar arkeologerna.

Till hjälp har arkeologerna en grävmaskin.

Till hjälp har arkeologerna en grävmaskin.

169 157

Det har också genomförts ett kortare tv-inslag av SVT Nyheter Helsingborg som sändes på tv i SVT Nyheter Skåne och som kan ses här: http://www.svt.se/nyheter/lokalt/helsingborg/har-graver-arkeologerna-fram-fynd-fran-jarnaldern

 

/ Caroline Ingvar-Nilsson, bitr. projektledare

Besök på bygget

Det är inte bara Sydvatten, Peab, Peabs underleverantörer, rörleverantören Amiantit, fastighetsägare och alla Sydvattens deltagarkommuner som har intresse av Råvattenledningen (m.m.). Det finns andra också! Varje månad arrangeras en dag för studiebesök som kan anpassas lite efter varje grupps önskemål.

Senast kom Klippans kommun med konsulter och entreprenörer för att kika på korsningen av Rönneå. Först hölls en presentation med efterföljande diskussion och därefter for hela kalaset till Rönneå för att kika på hur det såg ut.

Andra som är intresserade är Länsstyrelsen. Då ledningen korsar Rönneå på ett mycket känsligt område är det viktigt att området återställs efter nyttjandet. Det har Länsstyrelsen koll på hur man gör på bästa sätt. Magdalena Lindberg Eklund tog emot och genomförde platsbesöket. Både Magdalena och Länsstyrelsen var nöjda.

Vid Rönneå är rörläggningen i det stora hela klart, nu är det betongstöd och återställningsarbete kvar. En ensam grävmaskin snyggade till matjorden.

Grävmaskinen fixar till
matjorden vid Rönneå.

 

Betongstöden byggs nu i rask takt. Betongstöd krävs för att ledningen inte är dragsäker och att böjarna annars går isär. Skarvarna orkar helt enkelt inte hålla ihop i böjarna. Själva böjarna i sin tur behövs då muffarna inte klarar av att avvinkla tillräckligt mycket. Därmed förstärks ledningen upp med ett antal betongstöd längs vägen. Nu vet ni det!

/ Caroline Ingvar-Nilsson, Bitr. Projektledare

Den stora helgen: korsning av stambanan

Det ska mycket till för att stoppa oss nu, säger Jonas Tufvesson, platschef.

Han var nöjd och glad inför avstämningsmöte kl nio på lördagsmorgonen efter en hel natts arbete. Två timmar före tidsplanen och allt ser ut att gå bra.

Ett hål i tågvallen, tågen är stoppade och
arbetet är i full gång nere i gropen.

Natt mot lördag den 22 oktober fick Sydvatten och Peab tillgång till stambanan för att gräva ner bantrumman bestående av bottenplatta och valv nära Stehag. Natten mot måndag den 24 oktober var det planerat att de första tåget skulle rulla över den nylagda bantrumman. Innan dess skulle tågvallen grävas ur, botten förberedas för trumma och rör, valven och bottenplattan monteras, fylla upp vallen igen, rälsen fogas samman, riktas och besiktigas. Mycket ska hinnas på kort tid!

Noggrann inmätning.

Noggrann inmätning, förberedelse inför
montering av valv och bottenplatta.

 

Många grävmaskiner på plats.

 

Valvet som ska läggas under tågrälsen.

Valvet som ska läggas under tågrälsen.

Ett 20-tal personer jobbade under helgen. Tre pass var planerade. Gott om personal, gott om arbetsmaskiner och gott om fika i arbetsboden.

Det ska vara välfyllt, varmt och bra stämning i fikaboden. Här med Christer Johansson och Lars Balkfors.

Det ska vara välfyllt med fika, varmt och
bra stämning i fikaboden. Här med
Christer Johansson och Lars Balkfors.

Den stora snackisen för helgen var den nya grävmaskinen som mer eller mindre invigdes under helgen. Runt 50 ton tung vägde den nya skönheten och var motivlackad med bland annat en hund på ena sidan.

Den nyinvigda skönheten visar sin fulla kraft.

Den nyinvigda skönheten fick visa sin
fulla kraft under helgen.

En svårighet är ledningarna som går längs spåret, synliga på bilderna som gula ledningar. Dessa kunde inte kapas men hindrena bemästras fint av kunniga och erfarna grävmaskinförare. Efter att valven och plattorna var monterade och lagda på plats börjar det långa fyllnadsarbetet som pågick till efter midnatt.

Röret är på plats och fyllnadsarbetet påbörjat.

Röret är på plats och fyllnadsarbetet påbörjat.

 

Röret täcks upp. Fylla på-packa-fylla
på-packa-fylla på-packa!

 

Rören ligger nu begravda och packningen fortsätter…

Hur gick det då? Inget stoppade Jonas, arbetet färdigställdes enligt plan och tågen rullade igen på måndagsmorgon. En lyckad helg!

/Caroline Ingvar-Nilsson, biträdande projektledare Sydvatten

Uppdatering från råvattenledningen

I fullaste höstskrud besöktes ledningen och hösten visade sig från sin bästa sida. Rönneå är numera korsad och ån har flyttats tillbaka till sin ursprungliga bana. Vattnet flyter lugnt och stilla förbi ledningsbyggnationen och skapar en tydlig spegel. Vackert är det allt!

En klar spegel på Rönneå.

En klar spegel på Rönneå.

Rönneå

Rönneå

Nästkommande stora äventyr sker redan till helgen, stambanan ska korsas. All trafik mellan Lund och Hässleholm kommer att stoppas och en mängd olika förbättringsarbeten ska göras samtidigt som ledningen ska läggas under spåret. Stämningen är förväntansfull. Väderappen uppdateras hela tiden, schemat för helgen har detaljstuderats, det mesta finns i dubbletter och gott om fika till personalen har inhandlats. 

Lars Balkfors och Ingemar Olsson diskuterar helgens kritiska moment.

Lars Balkfors och Ingemar Olsson
diskuterar helgens kritiska moment.

 

Här kommer spåret att brytas.

Här kommer spåret att brytas.

 

Tågbanken är förberedd!

Tågbanken är förberedd!

 

Förberett inför korsning av stambanan. Till helgen rullar inte tågen lika lätt förbi!

Förberett inför korsning av stambanan.
Till helgen rullar inte tågen lika lätt förbi!

/Caroline Ingvar-Nilsson, biträdande projektledare Sydvatten

Arbete under Rönne å

För att kunna lägga ner rör under Rönne å behöver vi leda om ån i en tillfällig åfåra. Nu arbetar vi med att torrlägga den del av ån där rören ska grävas ner.

Vi fortsätter även arbetet med att lägga ner rören norr Rönne å.