Återställning på etapp 3

008

Är det någon mer än jag som längtar efter vår nu? Ser ganska många virtuella händer som sticker upp i cyberspace. Men det finns något positivt med snön som ständigt blåser i ansiktet, den isande vinden som domnar allt i dess väg och frosten som biter på bilens rutor och det är nämligen tjälen. Den är ett väldigt välkommet väderfenomen efter det att regnet öst ned hela hösten och vintern och allt har varit lerigt både på in-, ut-, fram- och baksidan. Tjälen gör jorden lite mer lätthanterlig till våren. Detta för att den ”fryser sönder” och därmed bättre släpper igenom ytvatten vilket påskyndar upptorkningen. Tjälen hjälper även till att reparera packskador till följd av tunga maskiner i skog och åkermark. En positiv bieffekt av det kalla vädret är att det går att ta sig fram med tunga maskiner på den tjälade ytan.

 

Som en följd av detta har återställningsarbetet återupptagits på etapp tre där det under den regniga hösten mer eller mindre skulle gjort större skada än nytta om vi hade försökt återställa marken. Med återställning menas att dräneringssystemens funktion återställs, matjorden läggs tillbaka, stenmurar och vägar återställs till ursprungligt skick. Spåren ovan mark ska helt enkelt bli så små som möjligt och det ianspråktagna området ska återigen bli åker eller skog.

 

015

Här syns skillnaden tydligt:
den ljusbruna alven och den svarta matjorden.
Här läggs matjorden tillbaka efter att ha
varit avtagen under ledningsbyggnationen.

När vi installerat rören på ledningsbädden så kringfyller man med grus närmast rören för att kunna packa och undvika att få större stenar för nära rören. Resten av rörgraven återfylls med ”mineraljord”, alven som den heter på lantbruksspråk. Om det är riktigt blött är det ingen ide att fortsätta med återställningen efter att alven lagts på röret. Här har jobbet stannat av på stora delar av etapp 3 just på grund av att det kom så mycket nederbörd i höst. Detta i kombination med att jordtypen i södra delen av ledningssträckningen i huvudsak utgörs av lerjordar med dålig vattengenomsläpplighet gör att återställningsarbetet är väldigt väderberoende. Så tack för tjälen!

 

021

Dräneringar som kopplas samman
i en ny brunn.

I åkrar och vissa beten kan det finnas dränering, alltså uppsamlande vattenledningar under marken som avvattnar fälten så att det inte riskerar att bli vattensjukt. En viktig del av återställningen är att dräneringsnätet ska fungera tillfredsställande igen. Om inte är det lätt att marken inte producerar lika bra efter som innan ledningsbyggnationen. Dräneringar ligger normalt på ett djup mellan en halv och en dryg meter och en ledning avvattnar ungefär 10 m i sidled, mycket beroende på jordtypen. Dräneringsåterställning är en stor del av etapp 3 då denna etapp är mestadels bara åkermark.

Så nummer ett i återställningen är dräneringen, därefter läggs matjorden på. Eftersom jorden är omgrävd, flyttad fram och tillbaka är den lite ”fluffigare” än den omkringliggande jorden. Därmed läggs lite extra jord över ledningsgraven så att det bildar en svag överhöjning av alvytan. När jorden sedan sätter sig blir jorden över ledningsgraven i samma höjd som omkringliggande mark.

017

Stenar kommer som
ett brev på posten.

När all jord av olika sorter ligger på rätt plats och i lagom mängd ska sedan jorden harvas och stenplockas. Stenen kommer nämligen som ett brev på posten så fort man vänder på lite jord. Därefter är det eventuella stenmurar, brunnar, vägar och annat som ska återställas. Sen är det fritt fram för jordbrukaren att ”bruga agern” igen, på ren skånska.

//Caroline