Okategoriserade

Ny etablering på gång

Biten som är möjlig att lägga rör på ned mot Ringsjön minskar allt mer för var dag som går. Drygt 12 km ligger i marken och framåt går det! Efter jul ska vi istället söka nya utmaningar norröver där vi fortfarande har en god bit kvar.

2017-12-06 008 (2)

För att projektet ska fortskrida behövs plats utöver arbetsområdet för ledningsbygget, denna yta kallas etablering. Eftersom vi efter årsskiftet ska flytta produktionen anlägger projektet just nu en ny etablering så att alla jobbar så nära rörläggningen/produktionen som möjligt. Vanligtvis anläggs etablering hos fastighetsägare utmed sträckan och det finns mycket som behöver få plats på etableringarna…

  • Rören är ganska centrala i projektet som ni förstått och de måste mellanlagras i närheten av rörläggningen mellan tiden då de levereras från fabrik till dess att rören ligger på sin plats i marken. För rören behövs en stooor upplagsyta då de är både stora och tar gott om plats vid förvaring.
  • Administration är också en del i projektet som behövs (tack och lov, annars skulle jag vara arbetslös!). Bodar till tjänstemännen, kontorsplatser och möteslokal behövs på etableringen.
  • En mobil verkstad inklusive förråd hänger med projektet i containrar. Det behövs plats för arbetsytor, utrustning och reservdelar; praktik och teori är inte alltid samma och handpåläggning behövs då och då.
  • Parkering är en omöjlighet att klara sig utan. Kollektivtrafik i all ära men för att få det fungera är bilen bäst i detta läget. Parkeringen behövs även för husvagnar/övernattningsbodar då några av yrkesarbetarna inte åker hem om veckodagarna.
  • Sist men inte minst behövs även plats för rasterna, en varm bod att värma sig i när decemberregnet är som mest ihärdigast och toaletter att besöka.

2017-12-06 007

// Caroline Ingvar-Nilsson bitr. projektledare

November har också sina soltimmar

Två vackra dagar har det varit denna veckan i Skåne, vilket gjorde att många fina bilder togs under veckan.

Rörläggningen tuffar framåt och etapp 3 får ner mer och mer rör. Trots att vädret har förtrollat omgivningen några dagar har regn mest dominerat hösten och det märks i fältet. Två kortare bitar kommer att lämnas för att det helt enkelt är för blött att lägga ned rören. Det skulle behövas mer dykare än anläggare för att få ned rören så att säga.

2017-11-08 006

 

IMG_6201

På etapp tre avslutas arkeologin denna vecka. Många veckor har det flitigt arbetats men nu är denna undersökningen på väg mot sitt slut. Till höger visas lokal 26 där mycket flinta och lämningar efter hyddor har hittas. Lite dimma ligger kvar i bakgrunden, solen hade inte riktigt värmt upp luften.

 

 

 

Solen lyste även på etapp 2, där nu arbetsvägar förbereds. Tjusigt!

Etapp 2

IMG_0226

 

 

 

 

 

IMG_0223

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

// Caroline Ingvar-Nilsson bitr. projektledare

 

Arkeologi vid Ringsjöns rand

Andra söndagen i oktober hölls ett öppet, kortare föredrag med visning av utgrävningarna som just nu sker inom projektet i närheten av MERAB utanför Stehag. Ett 60-tal personer trotsade snålblåsten, fick lite sol på kinden och framförallt en historielektion om området kring Ringsjön. Arne Sjöström som är arkeolog med kvartärgeologisk inriktning berättade om sina kunskaper i ämnet. Arne har nämligen forskat och varit aktiv inom det arkeologiska kring Ringsjön i 40 år (!). En expert inom området skulle man kunna säga utan att överdriva.


Området kring Ringsjön är rikt på fynd och här har det gjorts mycket undersökningar; runt 100 år har det pågått utgrävningar och undersökningar. Anledningen till att det finns så mycket lämningar här är att vattnet var en enorm resurs för dåtidens människor och kunde ge väldigt mycket mat. En sjö kan ge både fisk men även mat i form av olika grödor såsom näckrosor.

2017-10-10 007 (2)Fynden som hittats vid Ringsjön är daterat till mellan 9 000 – 10 000 år gamla; tiden kallas mesolitikum och är en del av stenåldern. De vanligaste fynden är stenmaterial av olika sorter, ofta flinta i varierande format. Flinta har kånkats till Ringsjön under flera årtusenden och kommer många gånger från sydvästra Skåne eller från Danmark. Stenen har använts som exempelvis skrapor, knivar och pilspetsar.

 

Ett annat sätt att undersöka omgivningen är som kvartärgeolog (så passande att Arne är intresserad av det också!) genom att undersöka pollen och på så sätt få fram vilka växter som funnits under aktuell tidsålder. Genom att få fram växterna kan man se mer vad dåtidens människor skulle kunna ha levt av och vilket klimat som var rådande.

 

Arne berättade med liv i rösten att en mycket spännande del av området kring Ringsjön är att det finns mossar, bland annat Rönneholms mosse och Ageröds mosse. Mest blöta områden som minskar farmors svampområden i skogen hinner jag tänka innan Arne fortsätter. Men ur ett arkeologiskt perspektiv finns två stora fördelar. Här bryts inte de organiska materialen ner som de annars gör när de får ligga några tusen år i marken. Det gör att ben, matrester, virke och andra liknande material som dåtidens människor använts sig av kunnat bevarats. En annan stor fördel med lämningar i mosse är att lämningarna sluts in i olika nivåer och bevaras så, ingen omrörning sker i någon riktning. Det betyder att nötskalen som släppts på marken stannar där och sluts in. Alltså att de olika tiderna hålls isär men också att man inom varje lämning som hittas kan urskilja var eldstaden låg, var avträdeshögen låg och var de bearbetade flintan. Eftersom Ringsjöns storlek ändrats har olika tiders strandkant skiftat och därmed har många olika lägerplatser bevarats i gyttjan på olika platser.

Vanligt att hitta då är exempelvis tunna hasselkäppar som användes till grund för hyddor på ca 12 m2 med en eldstad i mitten, inte ens mitt första studentrum var så litet. Hyddor i denna storlek användes för läger under en kortare period, exempelvis sommarmånaderna.

En hydda visas upp för besökarna. "Korset" som är kvarlämnat är för att få kunna undersöka i höjdled.

En hydda visas upp för besökarna. ”Korset”
som syns har lämnats för att få kunna
undersöka platsen i höjdled.

2017-10-20 011

En hasselnöt som är ca 9 000 år gammal.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Mossarna kan ju som sagt ge en liten hint om de organiska material som använts. Exempelvis verkar hasselnötter varit en riktig stapelföda för dåtidens människor, upp till 10 cm tjocka lager med hasselnötsskal har man hittat. Med tanke på hur ovanliggande jordlager pressar ihop underliggande lager är det väldigt mycket hasselnötter. Och spår från dessa nötter hittas nästan på varje boplats. Smaskens med andra ord, tycker jag också. Vad som också är spännande är att hassel antagligen inte borde trivts med tanke på rådande miljö och klimat på den tiden. Det betyder att dåtidens människor skapade miljöer som hassel trivdes i för att på så sätt stilla sina behov av hasselnötter, ett sätt att odla redan då.

Det finns även tecken på att någon form av rit hölls som tyder på tron på högre makter. Det är svårt att säga något om vad de tror på eller hur det fungerade men en gissning är att det var någon typ av schamaner som utförde riten. Ritualerna återfinns på flera olika platser kring sjön. Man tolkar det som offer till sjön som tyder på hur viktig sjön och vattnet var för dåtidens människa.

Några veckor till och utgrävningarna avslutas på platsen. Våra grävmaskiner kommer närmare och närmare för att snart flåsa arkeologerna i nacken. Ledningsarbetet går snabbt framåt nu, det går finfint att bygga ledning mellan Hasslebro och Ringsjöholm!

 

/ Caroline Ingvar-Nilsson, bitr. projektledare

Smygstart på etapp 2

Första spadtaget är taget på den sista, kvarstående etappen!

Eller snarare, första grävmaskinsskopan är tagen; inte riktigt lika mycket pompa och ståt på sista, kvarvarande etappen som när vi påbörjade första etappen (läs här!). Skogen är nertagen och de flesta stockarna är borttransporterade från arbetsområdet. Arkeologin är till stor del färdig även på denna etappen (men inte helt och hållet). Otåliga som vi är börjas det så sakteliga med förberedande arbeten på etapp 2. Äntligen!

Någon rörläggning blir det inte än på ett tag på denna etapp utan vi kommer försöka lägga rören så långt som väder och arkeologer tillåter på etapp 3. Har vi tur (och skicklighet) rors hela etapp 3 ihop innan hela rör-patrullen förflyttas till etapp 2.

På etapp 2 förbereder vi istället för rörläggning; det är stöden som man börjar med tillsammans med vegetationsavtagning och byggvägar.

21070905 009

Men först ska stubbarna bort. Träden är nere sedan i våras och det mesta är borttransporterat(läs här!) men stubbarna är kvar i marken så de ska upp och iväg! En grävmaskin med stubbrytaraggregat gör jobbet. Stubbarna dras upp ur marken och klipps ner till mindre delar. Sedan lämnar vi dem i högar ute på hygget ett tag för att stubbarna ska bli av med så mycket jord och sten som möjligt med hjälp av moder jord; vind, regn, torka och blåst. Sedan kommer en skotare som ruskar bort kvarvarande jord så långt det är möjligt, samlar ihop stubbarna och lägger dem på upplag vid närmsta körväg. Sedan får stubbarna ligga på upplaget för att torka i ungefär ett år. Därefter krossas stubbarna till flis och transporteras till ett värmeverk  för att brännas och bli värme i stället.

Stöden är, lite grovt sett, uppdelade i två delar: före och efter rörläggningen (läs mer om stöden här!). För att rörläggningen ska flyta på smidigt ska första delen av stöden vara utförda. Så innan hela rör-kalaset kommer blir det lite nedslag här o var på etapp 2. Och där är vi nu!

21070905 008

Totalt sett är längden nedlagda rör en imponerande sträcka av drygt 1 mil numera!

 

// Caroline Ingvar-Nilsson, bitr. projektledare

Uppväxling, förbi och iväg bär det!

Semestern är avslutad och arbetet längs ledningssträckan är åter i gång. Vi är något brunare, något mer utsövda och har mindre i resekassa (jag i alla fall..). Oavsett har nu maskinerna och bodarna surrat i tre veckor och vanan är tillbaka igen.

Nya spektakel är planerade för hösten. Av flera olika anledningar har projektet enbart haft en rörfront men nu ska det växlas upp och två rörgäng kommer att lägga rör utmed sträckan. Det betyder att vi kommer att lägga ungefär 1 000 meter rör per månad. Eftersom vi inte lägger strikt från A till B utan bygger från lågpunkter till höjdpunkter längs sträckan går det bra med flera gäng. Gängen jobbar däremot ofta i närheten av varandra av praktiska skäl.

2017-08-25 008

Nedlagda rör vid väg 113

 

Jag kan också flagga för att nu börjar nästa rörläggning under en större väg, denna gång är det väg 113. Rören är lagda under den kommande förbiledning, byggandet har påbörjats och inom kort blir det en liten extrasväng på väg 113 medan vi lägger rören under vägen.

2017-08-25 002

Förbifarten av väg 113 är påbörjad

2017-08-25 005

Rören under förbifarten ligger på plats.
Snart kommer väg 113 förbiledas.

 

 

 

 

 

 

 

 

Yeps, nu kör vi hösten hörrni!

Betongstöd

Längs råvattenledning finns det knappt 60 stöd och de ska också få sin beskärda del i rampljuset. Jag tog Betong-Christer under armen för en skolning. Christer är byggledare för främst betongarbeten i Råvattenprojektet.

Stöden behövs för att uppta de krafter som uppkommer i rörböjarna av trycket från vattnet i ledningen. Ledningen behöver extra stöttning i böjarna som alltså resulterar i de 60 betongklumparna som är planerade längs ledningssträckan.

001

En gjuten betongplatta under vatten

Första steget mot ett stöd är att schakta upp ett hål, runt 5 meter djupt. Botten besiktigas för att stödet ska få bra stöd så att säga. Är marken mjuk? Finns berg eller knutor i backen? Allt ska rättas till!

Betong-Christer inspekterar betongplatta

Betong-Christer inspekterar betongplatta,
undertill syns även skyddsplattan.

Efter att grunden är säkerställd läggs en fiberduk med makadam ovanpå. Därpå gjuts skyddsbetong, även kallad grovbetong som är 5–7 cm. Det är som en arbetsplattform som underlättar arbetet och ger en bra grund. Som ni läser är grunden A och O.

 

 

 

 

Därefter börjar jobbet med själva stödet. På skyddsbetongen armeras den en meter tjocka bottenplattan. Därefter formas plattan, form och armering avsynas och sen kommer betongbilen och man kan gjuta bottenplattan. Det tar ungefär en vecka för bottenplattan att härdas och sedan sker ytterligare besiktning. Därefter är bottenplattan klar för återfyllning.

 

Rördelar och dess uppbyggnad i böjen.

Rördelar och dess uppbyggnad i böjen.

Efter dessa steg är rören välkomna! Själva ledningen vid stöden består av böjen och två kortrör även kallade tillpassningsrör som är två till tre meter långa. Dessa rör ansluter sedan till de vanliga rören. Böjen har sin logiska anledning, det är ju böjen som stöden byggs för och har vanligen 30 eller 22,5 graders böjning. Kortrören finns för att tillåta en liten eftergivning då små sättningar i marken kan ske.006

Till vänster: ett stöd redo för rörinstallation.
Till höger: ett stöd med installerad rördel som väntar på armering, formning och gjutning.

 

Efter montaget spänns rören fast i bockar som hjälper rören att ligga på plats och att de inte flyter upp vid gjutning. Ny armering och form, som också den avsynas, därefter är det klart för gjutning, denna gången runt rören. Därefter härdning och en sista besiktning.

 

011

Armerat och format stöd.
Snart ska gjutingen påbörjas.

014

Ett färdigt rör som genomgår
en sista inspektioninnan det försvinner
ner under jorden och marken återställs.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Efter flera gjutningstillfällen och besiktningar kommer till sist ett stöd på plats som förhoppningsvis gör sitt jobb i många år.

 

// Caroline Ingvar-Nilsson bitr. projektledare

Stegräknande, sol och efterbesiktning

Etapp 1 är en 6,5 km lång sträcka och är den delen som ligger mest norrut. Den 3 juni 2016 var det här vi lade första röret med pompa och ståt. I dagsläget är rören nedlagda och i det stora är återställningsarbetet avslutat för etappen. Det är en del av Skånes mer skogiga delar men har även lite åker och betesmark. Det är 16 fastighetsägare och 2 vägföreningar som påverkas av denna etapp.

IMG_5260

Återställt arbetsområde

Nästa steg är då att besiktiga etappen vilket nu har utförts med fastighetsägarna, vägföreningarna, lantmäteriet och representanter från projektet. Anledningen till besiktningen är för att kika på skador som uppkommit, potentiella problem som kan uppkomma, svara på fastighetsägarnas frågor, själva få en uppfattning om utfört arbete och att snacka lite skit; det är aldrig fel. Det skador som uppkommit ska ersättas, åtgärdas och/eller bedömas beroende på vilken typ det är.

Återställd stenmur och kvarlämnade arbetsvägar.

 

Rent praktiskt gick vi, hela gänget norrifrån och söderut med start på tidig förmiddag. Tacksamt kikade solen fram vid lunch och fortsatte skina på eftermiddagen så att vi kunde njuta av fint väder och en dag ute. God motion blev det också: en hel mil visade mobilernas hälso-appar som har stegräknare numera; då kunde man ju ha gott samvete den dagen i alla fall.

Ett gäng glada besiktningsmän stegräknandes

 

 

 

 

 

Besiktningen gick bra och många fastighetsägare var nöjda med återställningen vilket var roligt att höra. Jag ska vara ärlig; vägen hit har inte bara varit rak men den har sytts ihop. Så dagen avlutades med lite mer sträckt rygg för Peabs platschef och det med rätta.

 

// Caroline Ingvar-Nilsson bitr. projektledare

Vattenskyddsområde

En ledning som sträcker sig genom Skåne dryga 25 km säger sig själv få vissa områden som kräver lite mer av produktionen. Tex korsa vattendrag, tågbanor, vägar eller vattenskyddsområde; det finns mer än vad man kan tro. Vem har sagt att det ska vara enkelt? Alla vill ju ha ett utmanande jobb numera så det kanske passar ändå.vattenskyddsområde

Just nu korsas ett vattenskyddsområde. I området tas vatten till ett samhälle på cirka 300 personer. Viktigt är att ta höjd för detta och minimera risken att påverka vattnet både i kvalitet och kvantitet.

Flera åtgärder görs för detta. Dels hålls kontakt med vattenverket så att de är medvetna om att vi arbetar i området och att de kan varna om vattenmängden påverkas. För att hålla koll på vattenmängden grundvattenpumpas så lite som möjligt. Det som pumpas upp släpps ut så att det kan infiltrera och återgå till grundvatten igen. Och självklart tas kontakt med vattenverket om något ovanligt skulle ske.

Största risken att projektet ska påverka dricksvattnet till orten är risk för dieselspill. Det kan ske då projektet får påhälsning av personer som hjälper oss att upprätthålla bränslekonsumtionen; dieseltjuvar om vi ska tala klarspråk. Tyvärr finns problemet och självklart görs så mycket som möjligt för att de inte ska få chansen att stjäla. Dieselspill minimeras genom att maskinerna inte får stå inom vattenskyddsområde under natt och helger.

Utöver dessa åtgärder gjordes även en utredning innan byggstart om hur ledningsarbetet skulle kunna påverka vattentäkten. Det fanns en liten risk att vi skulle påverka, men inget som bedömdes utgöra fara. Lugna puckar med andra ord.

Snart är ledningsarbetet igenom vattenskyddsområdet och det hela har gått bra. Det finns fortfarande gott om vatten i kranen.

// Caroline Ingvar-Nilsson, bitr projektledare

Bland maskiner, fallande furor och glada hundar

Som skrivits i tidigare inlägg fick vi tillträde till etapp 2 precis innan jul. Först var det besiktning som utförs på plats och sen ska träden avverkas men det var brått; alla träd skulle ner innan sista mars. Det är för att fåglarna inte ska bygga bo i en fallande fura. Därefter ska arkeologerna kickas igång. Först kommer handhuggarna, därefter är det avverkning och sist kommer skotarna för att snygga upp, lägga ris och virke i högar och ordna upp efter trädfällningen.

2017-02-21 049

Handhuggarna ska främst siktröja. Helt enkelt ska snår, buskar och sly ned. Två handhuggare fanns längs ledningsdragningen med de magnifika smeknamnen Knoll och Tott…de är dock mycket mer seriösa än vad deras namn ger sken av. De är ute med röjsåg och motorsåg som främsta verktyg för att förenkla för nästkommande i ledet. Det är även deras uppgift att ta sig an de träd som är för stora för skördaren att fälla.

2017-03-31 033

Skördaren

2017-02-21 045

Skördaren

 

 

 

 

 

 

 

 

Nästa person i tur är skördaren, vi snackar trädfällaren. Björn Svensson sitter i hytten och är ägare av skogsmaskinerna. Skördaren fäller och utför så kallad aptering. Det som sker då är att trädet delas upp i olika delar för att få ut största möjliga ekonomiska vinning. Skördaren är en 1270D av märket John Deere, den fäller upp till 75 cm tjocka stammar och väger ca 19 ton. I en mogen skog med bra skördarmöjligheter kan en sådan maskin få ned ca 50 m3 i timmen.

2017-03-31 034

Gundvald och Steinar redo för en paus

 

Vid besök hos skördaren kikar två hundar ut ur hytten. Hundarna har de Beck-inspirerade namnen Gunvald och Steinar; de viftar förnöjt på svansen och hoppar glatt ut i skogen under pausen. Gunvald är en 10-årig Basset Petit och Steinar är en 9-månader strävhårig tax, det luktar jaktintresse tänkte jag. Javisst säger Björn glatt, rådjur är hundarnas fokus och Steinar är på upplärning. Angående namnen förnekar Björn Svensson att han skulle vara en Beck-fantast. Jag tvivlar starkt men låter det vara osagt.

20170308 019

Avverkade trädkronor som väntar
på att bli omhändertagna

Sist men inte minst kommer skotaren. Denna kör ut virket till väg/uppsamlingsplats och lägger virket i högar beroende på sortiment. Maskinen är en Elk av märket Ponsse, vilket fantastiskt namn för skogsmaskiner. Maskinen (älgen) har ca 14 ton lastförmåga.

/Bitr. Projektledare Caroline Ingvar-Nilsson

Vägstopp

Som nämnts tidigare så korsar vi  i projektet ett antal vägar, just nu är det väg 13 som är utsatt för vår rörläggning. Rören ska under vägen samtidigt som trafiken ska fortgå som vanligt. Men detta med att passera en större väg görs inte i en handvändning.

 

2017-05-05 016

Stopp på väg 13

Det kräver, bland annat, sitt administrativa arbete och det är Trafikverket som håller i klubban. Ett korsningstillstånd krävs för att ledningen ska få korsa vägen. Dels finns ett generellt korsningstillstånd som sökts för hela råvattenledningen och sedan krävs ytterligare ett för respektive väg. En trafikanordningsplan ska också ansökas och den behandlar hur förbifarten ska ske, vilka skyltar som ska användas, att den generella säkerheten är hög m.m.

Det finns dessutom flera olika sätt att göra det. En förbifart leder om trafiken på en provisorisk väg medan en omledning leder om på befintliga vägar. Vid väg 13 använder vi oss av en förbifart.

001beskuren

Skyltat enligt konstens alla regler.

Förbifarten förbereds genom att rörläggningen leds fram till väg 13. Därefter byggs förbifarten, ovan nedlagda rör och som en vanlig väg med samma egenskaper. Ordentliga skyddsavstånd används, ingen ska behöva jobba onödigt nära vägen. Sedan öppnas förbifarten och trafiken börjar att ledas om.

Ansvarig arbetsledare, Daniel Landhin berättar att det är viktigt att hålla isär asfalten på grund av föroreningsrisk. Förr i tiden (nej, allt var inte bättre förr) användes ett material i asfalten som orsakar föroreningar. Asfaltsprov skickas därmed på analys och är den okej återanvänds den gamla asfalten som krossmaterial eller som asfalt igen.

När rören är på plats kan återfyllningsarbetet påbörjas. Rören läggs under den befintliga vägkonstruktionen, rören ska alltså ligga under all massa som lagts på marken p.g.a. vägen. Vägen asfalteras därefter igen och ska sedan tryckbelastas. Det innebär att vägen testas så att den klarar trycket från trafiken igen.

Utmed vägar byggs ofta andra ledningar vilket då skulle korsa vår råvattenledning. För att förbygga problem i framtiden läggs grävskydd i dikeskanterna ovanför ledningen.

Förbifarten

Förbifarten

Rörläggningen är nu förbi väg 13

Rörläggningen är förbi väg 13

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

// Caroline Ingvar-Nilsson, bitr. projektledare